Per Gillberg: Jag känner vibbar från 2008 – ut och njut nu, Guif!

2009 och 2011 spelade Guif SM-finaler senast.

Tänker inte jiddra om att 2021 blir ett nytt finalår

Men ... ska man tro Guifveteranen Robin Andersson Dickfors blir det så.

Han tänker nämligen avsluta sin karriär genom att vinna sin sista match.

Det sa han i en urskön intervju med cmore i halvtid i grundseriens sista match under lördagen.

Vilket innebär att Guif blir mästare någon gång i maj.

Och varför inte?

Nu kan Guif kliva in i slutspelet med de bredaste av leenden.

För spelarna är det bara att njuta.

Eskilstunalaget har inget, absolut inget att förlora.

Det har däremot mästarlaget Sävehof som får ta sig an Zoran Roganovics stekheta grabbar i kvarten.

Alla som har koll på handbollen i Sverige lär tippa 3–0 i matcher till Partillelaget.

Vilket så klart är logiskt.

Själv är jag inte så säker.

Guif kan bli en mardröm för mästargänget. För i den form Guif är i kan de välta vilket lag som helst framöver.

Våren har varit en sanslös framgångssaga för Guif.

Laget fick plötsligt det mesta att stämma efter en rent ut sagt bedrövlig höst.

Eskilstunagänget spelade till och från bra mot topplag då. Däremot bankade de huvudet i väggen mot klubbar som Redbergslid, Önnered, Varberg och Aranäs som alla till slut hamnade långt bakom Guif i tabellen.

Men strunt samma.

Guif är i sitt första slutspel sedan 2018.

Och jag måste säga att jag fått vibbar av 2008.

Det var då Krille Andrésson tagit över som tränare.

Guif var i en generationsväxling och hade 2007 tvingats kvala sig kvar. Laget var året efter snubblande nära att slå ut mästarna Hammarby i kvartsfinal sedan unga lirare som Zacke, Matte Tholin, Robin Andersson, Haukur Andrésson och några till fått sina stora genombrott.

Nu finns chansen igen.

Guifs relativt unga lag med superstjärnan Eric Johansson i spetsen har alla möjligheter att skrälla. Vågar spelarna gå ut och njuta av ett slutspel så tror jag inte Sävehof ska känna sig allt för segervisst.

Lördagens omgång då allt avgjordes blev inte särskilt dramatisk.

Sävehof tog ett järngrepp om Hallby och jag vill verkligen ge Partillelaget en stor eloge för att de öste på och vann. Redan i paus visste man snudd på att de skulle ta hem serien även vid förlust eftersom Malmö blev överkört av ett pånyttfött Kristianstad.

Därför hade Sävehof lugnt kunnat koppla av i andra halvlek och struntat i hur mötet med Hallby skulle sluta.

Inte minst med tanke på att de vid förlust på nytt skulle få ta sig an Hallby i ett slutspel.

Vilket förmodligen varit långt mycket enklare än att möta ett formtoppat Guif.