För två år sedan kom Sara Thunebro, 36, till Eskilstuna United.
Eftersom hon har rötterna i Strängnäs blev det en närmast lokal värvning klubben fick till.
Att Sara dessutom var i princip först med att tacka ja till den då allsvenska nykomlingen banade väg för fler starka nyförvärv.
– Jag hade hoppats att United skulle nå Allsvenskan någon gång. När de gjorde det och jag fick chansen att skriva på var det inget att tveka om. Det blev som att komma hem och plötsligt hade jag familjen (mamma, pappa, syster, syskonbarn) på nära håll. Jag är både stolt och glad över att ha bidragit till att vi har ett topplag i Allsvenskan i Eskilstuna, säger Sara.
Men nu tar det alltså slut.
Sara har funderat över framtiden sedan i somras då hon valde att sluta i landslaget och nu kommit fram till att ta farväl helt från den aktiva fotbollskarriären.
– Det är verkligen inget lätt beslut och jag kommer säkert att känna sorg när jag gjort sista träningen med laget (United tar uppehåll från 12 november), säger Sara med ett leende och fortsätter:
– Jag vill känna hundraprocentigt driv och motivation om jag ska spela vidare. Sedan jag tog beslut om landslaget är det som att en dimension saknas. Det är de absoluta toppmatcherna man brinner för och därför känns mitt beslut som ett naturligt steg att ta.
Thunebro har en oerhört framgångsrik karriär bakom sig.
Hon var bofast i landslaget i mer än tio år, har vunnit flera SM-guld och dessutom fått bronsmedaljer på både VM och EM och spelat i OS.
– VM-bronset 2011 rankar jag väldigt högt. Inte minst för att hela min familj fanns på plats och fick dela min glädje, säger hon.
Just att dela glädjen inom fotbollen med andra är viktigt för Sara.
Det har märkts inte minst i samband med spelarpresentationer inför matcher på Tunavallen.
När hennes namn blir uppläst har hon alltid varit noga med att även den ungdomsspelare som tågat in samtidigt fått vinka till publiken.
– Jag kan känna igen mig själv i den lilla fotbollstjejen som fått gå in med spelarna. Därför vill jag försöka göra upplevelsen så bra som möjligt så att hon får något att minnas.
Den här veckan blir den sista som aktiv fotbollsspelare.
Därefter börjar ett nytt liv.
– Jag jobbar på att sätta ihop ett cv och ska börja söka arbete. När jag spelade i Stockholm (Djurgården/Älvsjö) arbetade jag som ekonomiassistent och det jag hoppas är att hitta något jobb som handlar om ekonomi. Jag ser fram mot att leva ett liv med jobb måndag till fredag och få ha fredagsmys och så. Det har jag inte upplevt så ofta genom åren, säger Sara och skrattar.
Längtar du efter egna barn?
– Ja, det gör jag. Jag och min sambo Malin har pratat en del om det och visst vill vi gärna skaffa barn. Det vore underbart.
Kommer du att jobba något inom fotbollen i framtiden som tränare eller ledare?
– Vet inte, men jag har en fystränarutbildning och är väldigt intresserad av den biten så visst kan det bli något sådant i framtiden.
Blir det mycket träning för egen del även när du lägger av?
– Eftersom jag är lite knäpp när det gäller sånt och jag har kört mycket intervaller på egen hand tidigare så är det mycket möjligt. Fast det blir skönt att göra det när jag själv vill och har tid i så fall.
Matchen mot Göteborg nyligen blev Sara Thunebros sista. Avslutningen blev också närmast perfekt.
– Det var magiskt att vara med om publikrekordet på Tunavallen. Och så fick jag göra mål. Synd att vi inte kunde vinna guldet också. Det hade blivit ett helt perfekt slut, säger Sara som nästa säsong sätter sig på läktaren för att kolla in sina gamla lagkompisar.
– Jag tror United kan ha många bra år framför sig och jag har en känsla av att det kommer att rycka en del i mina ben till våren. Kärleken till fotbollen har jag haft hela livet och den försvinner inte bara för att jag lägger av, säger Sara och ler.