"Är det här ett städuppdrag?"
Det var en av frågorna Dag Johansson ställde på anställningsintervjun när han sökte jobbet som chef för stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna.
— Svaret jag fick var nej.
Men ett städuppdrag blev det. Ett anonymt tips om märkligheter kring ett markarbete på en privat tomt i Torshälla rullade igång en snöboll av avslöjanden. Som att anställda vid gatuenheten tagit material, lånat utrustning och gjort privata jobb på arbetstid.
Det blev både polisanmälan, internutredning och så småningom också en extern revisionsrapport. En arbetsledare köptes ut och hela gatuenheten organiserades om.
Den nye stadsbyggnadschefen befann sig plötsligt i hetluften och fick dela sin tid mellan personalmöten och snabbinkallade presskonferenser.
Så här i efterhand kan han ändå konstatera att han hade en fördel i att vara ny på jobbet och att komma utifrån.
— Det var inte roligt och det tog en massa energi medan det pågick. Men avdelningen har fortsatt fungera och alla har skött det de skulle på ett bra sätt.
Nu ska hela gatuenheten flytta till nya lokaler och dessutom organiseras om med nya tjänster.
— Det blir en sorts nystart av hela organisationen, även om det är mycket kvar att göra.
Förhoppningsvis kan han nu ändå få mera tid till det egentliga uppdraget, att hjälpa Eskilstuna växa och utvecklas som en attraktiv bostadsort.
Det är ingen tvekan om att det här är frågor som Dag Johansson brinner för. När vi kommer in på ämnet tar han fram broschyrer, visar på exempel och berättar om egna erfarenheter från andra städer, som Karlstad och Norrköping där han bor i dag.
— Det är intressant med städer som har en historia, som har förändrats mycket och som fortfarande växer.
Samtidigt ställer det höga krav på stadsbyggandet. I Eskilstuna står man nu inför den kinkiga uppgiften att möta dagens krav på förändringar i det offentliga rummet, samtidigt som den gamla industristaden tas tillvara.
— Det är en fråga om respekt. Trähusen nere vid ån är jättefina, men det är industristaden som är Eskilstuna. Vi får inte glömma att det är tack vare industrin som stan ligger här i dag.
Möjligen var det ändå det man glömde när Smederna plötsligt försvann från Fristadstorget i samband med ombyggnaden. Ebelings staty hade ställts undan i ett förråd, i väntan på placering i någon lämplig rondell. Tillbaka till torget skulle den inte.
Men i dag har statyn fått en ny, central placering i korsningen Nybrogatan-Rademachergatan, som närmsta granne till torget. Det kan Eskilstuna tacka sina engagerade medborgare för. Facebook-gruppen "Ge Smederna en central placering på Fristadstorget!" fick snabbt över 500 medlemmar och lyckades övertyga beslutsfattarna att Smederna hör hemma mitt i stan.
Debatten om Smederna blev lite av en ögonöppnare för både tjänstemän och politiker.
— Det visar vilken otrolig kraft det blir när människor står upp för gamla värderingar och sin historia.
Men att respektera historien är inte samma sak som att stoppa all förändring, understryker han.
— Man kan inte säga att allt ska vara som det varit, för då står allt stilla. När vi erkänner kvaliteterna i bostadsbyggandet på 1950-talet måste vi också erkänna att det som byggdes under 70- 80- och -90-talet faktiskt inte var så bra. Även om det smärtar för de som var med på den tiden.
Därmed är vi inne på en ödesfråga. Eskilstuna växer, men var ska alla nyinflyttade bo?
Ja, något nytt storskaligt område planeras i varje fall inte på stadsbyggnadsförvaltningen. Den tiden är förbi, menar Dag Johansson, som istället är en varm anhängare av förtätning.
— Stadsbyggnad har två sidor, objekt och struktur. I Eskilstuna har vi har problem med båda.
— Objekten, det vill säga husen, kan byggas om eller ut eller till och med rivas men strukturen ligger fast. Arkitekturen behöver vässas i Eskilstuna.
Eskilstunas nutida struktur kom till under en period av kraftig expansion.
— Problemet är att stadsbyggarna aldrig lyckades få stadsdelarna att hänga ihop. Strukturen blev för gles.
— I dag är servicen ute i stadsdelarna alldeles för dålig. Det finns nästan inga affärer, inga samlingslokaler eller småföretag. Det finns bara bostäder.
Men problem kan också vara möjligheter. I Dag Johanssons framtidsplaner går stadsdelar som Årby, Skiftinge och Lagersberg en gyllene framtid till mötes. För det är där Eskilstuna ska växa.
— Miljömässigt är det helt riktigt. Infrastrukturen finns ju redan, liksom ytorna som ligger däremellan.
Det är inte stadsdelarnas parker och grönområden som ska offras, poängterar han.
— Det mesta är väl snarast parkavdelningens gräsklippningsytor och andra överblivna bitar. De används inte men de kostar pengar.
— Vi får inte drabbas av panik bara för att bostadsbristen växer. Det måste finnas en långsiktig tanke. När vi ändå bygger kan vi göra det bra. Det ser jag som en av mina huvuduppgifter just nu.
En annan huvuduppgift är att få fart på innerstaden, både vad gäller serviceutbud och bostäder. Eskilstuna centrum måste börja växa igen, slår Dag Johansson fast.
— Faktum är att medan ytterområdena hela tiden fortsatt växa har stadskärnan glesats ur.
Att människor flyttat ut från centrum är inte helt oproblematiskt. För den som bor i ytterområdena är det till exempel enklare att åka till Tuna Park och handla, vilket drabbar centrumhandeln.
Samtidigt ökar trafikproblemen.
— Alla som bor därute måste ju åka någon annanstans för att jobba, handla, gå på möten eller köra barnen till fritidsaktiviteter.
Men nu har vänt, hävdar han.
— Städerna växer igen, det är där de flesta vill bo.
Men det sker inte helt utan krav. Stadsmiljön måste också vara attraktiv och politikerna måste våga satsa för att se till att den blir det.
Därför kommer också det omstridda beslutet att satsa 60-70 miljoner på att bygga om Fristadstorget att löna sig, säger Dag Johansson.
— När nya Fristadstorget väl står där kommer det att signalera att det här är en stad som vågar satsa. Och det i sin tur kommer att dra till sig nya investerare utifrån.
Han sticker inte under stol med att planerna för Fristadstorget hade stor betydelse för hans eget beslut att söka sig till Eskilstuna.
— Det här är ett arbete nära politiken. Då vill jag arbeta med politiker som är på tå, som vill något.
På frågan hur han själv ser på sin roll gentemot politikerna svarar han att det är viktigt att man någorlunda drar åt samma håll.
— Men det betyder inte att vi alltid är överens. Jag måste ha tillräcklig integritet för att kunna tycka annorlunda än politiken. Jag är inte överlojal.
Hur länge kommer då Dag Johansson att fortsätta som Eskilstunas stadsbyggnadschef?
— Jag är kvar så länge jag tycker det är roligt. Det är faktiskt ett helt ärligt svar.