Samma är det med otrygghet och risker i vardagslivet. För en del orsaker tas förstoringsglaset fram. För andra är det skygglappar och hörselkåpor som kommer till användning.
Inkomstskillnader kan inte utan vidare likställas med klassklyftor. Ekonomiska drivkrafter är viktiga för att skapa de resurser som möjliggör en bredare välfärd där tillgången till utbildning och sjukvård inte avgörs av den egna eller föräldrarnas förmögenhet eller sociala position. Vägar till en effektiv ekonomi är att det lönar sig att arbeta och att göra det vitt och hederligt, att företagande kan ge vinst om det lyckas och att avkastningen på kapital stimulerar att det används produktivt. De produktiva insatserna ska skattesystemet inte belasta för hårt Miljömässigt och hälsomässigt farliga produkter kan däremot med fördel beskattas.
Det är inte ägandet, de gamla pengarna, som ska premieras, inte heller skuldsättning. Det är resultatet av arbetet och företagsamheten, de nya pengarna, som bör beskattas lindrigare.
Även med ett bättre skattesystem finns nästan alltid en uppförsbacke för den som kommer ny till ett land, och ska börja yrkeslivet med ett nytt språk och med en skolgång som varit kortvarig, bristfällig eller anpassad efter ett mycket annorlunda samhälle. Men detta är hinder som kan övervinnas, som bevisas av miljoner och åter miljoner invandrares framgång och klassresor i immigrationsländer.
Men det gäller även att inse vilka beteenden, livsstilar och värderingar som cementerar fattigdom och leder till utslagning, sjukdom eller oförmåga att klara många slags yrken. Sådana orsaker har funnits långt innan det existerade miljonprogramstadsdelar eller flyktinginvandring. En livsstil med alkohol eller narkotika leder lätt till sjuklighet, misslyckande i arbetslivet och till hem- och bostadsmiljöer där barnen får en svår start och löper risk att fastna i samma mönster. Klassbundna skillnader i hälsa har dessutom ofta ett samband med klassmönster i tobaksvanor.
Men här är skygglapparna stora. Ett internationellt exempel kan belysa detta. Storbritannien har stora problem med social utslagning. Delar av arbetskraften har blivit skadad av missbruk och är lågproduktiv. På arbetsmarknaden har det varit lättare att få bra personal genom att anställa friska, arbetsamma personer från andra EU-länder. På detta har det svarats med en rå agitation och hets mot dessa 'EU-invandrare', som gjordes till ett slagträ i kampanjen för Brexit. Samtidigt visar en nypublicerad beräkning att de närmaste fem åren väntas 63000 britter dö i levercancer, skrumplever och andra leversjukdomar som orsakats av alkohol.
Man kan ju tänka sig det oväsen som skulle uppstå om 63 engelsmän skulle dödas i terroristiska attentat. Men de tusenfalt fler dödsoffren (och dessa avser bara en del av de medicinska alkoholskadorna) har man för stora skygglappar för att se och ta på allvar som symptom på klasskillnader, utslagning och sociala klyftor.
Skillnaderna i välfärd och hälsa handlar delvis om arbetslivet, delvis om bristande jämställdhet mellan män och kvinnor, mycket om skolan – men till stor del också om alkohol, narkotika och tobak. Att de kommer främst av invandring och beror på etnisk tillhörighet är en inställning som blir en opportunismens tillflykt för dem som inte vill höra talas om vissa av klasskillnadernas verkliga orsaker.
Däremot är det ett faktum att inte minst för dem som börjar i torftiga förhållanden i en förort med öppen langning och låg andel yrkesarbetande är det en mycket viktig kunskap hur vägen uppåt går: Att vara flitig i skolan. Att frigöra sig från föreställningar om kvinnors underordning. Att arbeta hårt, att vara nykter och skötsam. Att ta avstånd från knarkande och drickande,