Om det blir speltid mot Elfsborg vet nog bara huvudtränaren Michael Jolley och assistenten Jesper Norberg. Men om Robert Åstedt får chansen är han redo.
En av de stora höjdpunkterna hittills var när backen startade mot Malmö FF 19 augusti och var med om den makalösa 3–1-vinsten. Men bara fyra dagar senare var oturen framme igen. Åstedt var bäste AFC:are i cupförlusten mot Vasalund. Då blev han skadad igen.
– En axel hoppade ur led. Jag åkte till sjukhuset och där sa de att det skulle ta sex veckor. Men det blev kortare än så.
Åstedt missade bara Hammarby hemma. Efter uppehållet på ett par veckor var han redo igen. Det blev 90 minuter mot Östersund (0–3) borta, bänken mot Sundsvall (1–2), ett inhopp i slutet mot Örebro (3–2) borta. Efter att ha suttit på bänken mot IFK Göteborg och Jönköping fick han lira drygt en kvart borta mot Häcken (0–3) senast.
Tidigare i år såg det betydligt mörkare ut för Robert.
– På försäsongen inför seriespelet 2015 (då AFC var nykomling i Superettan) drog jag korsbandet. Det var då helvetet började, säger han.
I stället för att konkurrera om en plats på planen blev det rehab. Mot slutet av det året kunde han träna fotboll igen. Då kom ett tufft bakslag och andra skador som ljumske och inflammation i foten.
2016 handlade mest om träningar, nya bakslag, nya skador och ny rehab. Robert fick bara göra ett inhopp i Superettan.
När så 2017 inleddes på ny ort och i Sveriges högsta serie kom nästa smäll. I en träningsmatch med samarbetsklubben City skadade Robert sitt andra knä. Domen blev att inre ledbandet var uttänjt. Då var han borta lite mer än två månader.
– Då kändes det som att det bara skulle fortsätta så här.
Men ... efter sommaruppehållet kom Jolley och Åstedt såg bättre och bättre ut på träningarna och kroppen hängde med. 31 juli fick han spela hela matchen mot Djurgården (1–2) på ett fullsatt Tunavallen.
– Det var min debut i Allsvenskan och det var kul. Då känner man sig mer delaktig i laget, det är en stor del i att fotboll är roligt.
Robert Åstedt fick under året även debutera för City i division 2 där det blev några matcher.
Hur ser framtiden ut för dig?
– Just nu tänker jag inte så mycket på nästa år. Vi fokuserar på att hålla oss kvar i Allsvenskan. Det är prio ett, säger Robert som har ett år kvar på sitt kontrakt.
Hur ska ni lyckas med det?
– Först och främst ska vi göra vårt jobb mot Elfsborg, sedan får vi hoppas att det går sämre för Jönköping. Vi måste ha lite tur med oss. Tyvärr har vi inte saken i egna händer.
AFC ligger näst sist och har, med tre omgångar kvar, sex poäng upp till Jönköping på kvalplats.
Hur går det mot Elfsborg?
– Jag tror stenhårt på tre poäng där. Nu när vi inte har något att förlora finns det inte mycket att tänka på.
Nu har ni snart varit en säsong i Eskilstuna. Hur har det här året varit?
– Flytten har gjort att allting blivit bättre. Jag ser inga nackdelar med den även om jag som bodde i Stockholm ville vara kvar där. Fotbollsmässigt finns inget att klaga på, säger Åstedt som har en lägenhet i stan.
Förutom att en hel del tid försvinner i omklädningsrummet umgås Robert med sin flickvän Linda Augustsson.
Han krigar för sin allsvenska existens med AFC. Hon krigar för att nå Damallsvenskan med sitt AIK.
Återstår att se om båda går runt med ett leende på läpparna efter säsongen.
Fotnot: Mot Elfsborg saknar AFC Mohamed Buya Turay som är avstängd efter sin onödiga utvisning borta mot Häcken senast. Noterbart i övrigt är att truppens samtliga spelare var med och tränade i går.