Enligt polis och åklagare har den mordmisstänkta 42-åriga Eskilstunakvinnan varit en flitig skribent under tiden i häktet. Hon har vid flera olika tillfällen försökt att få kriminalvårdens personal att smuggla ut olika lappar med instruktioner till anhöriga. Men också längre brev med ingående instruktioner om hur de ska hjälpa henne.
I ett långt brev som hon ska ha stoppat inuti ett kuvert som var adresserat till Försäkringskassan, skriver hon utförliga instruktioner till en nära anhörig i Eskilstuna.
I brevet ber hon om hjälp med alibi eftersom hon anser att polisen redan har bestämt sig för att hon är skyldig.
Hon vill att den anhöriga skaffar fram en person som ska säga att hon har sett henne på Ica Maxis parkering på kvällen för föräldramordet. 42-åringen föreslår också en kvinna vid namn som ska kunna säga detta och erbjuder henne 10 000 kronor som tack för hjälpen. Fungerar det inte med henne föreslår 42-åringen en annan kvinna. Därefter skulle den anhöriga framföra en hälsning via sin advokat till mamman i häktet.
"Förstår du? Bråttom!" skriver hon.
Därefter instruerar hon den anhöriga om att om att hon måste få en annan nära anhörig att ta tillbaka ett vittnesmål som hon har lämnat till polisen.
Också ett minderårigt barn måste ändra och ta tillbaka sitt vittnesmål, skriver hon. Barnet uppmanas säga att han tagit fel på dag och ska skriva det i ett brev till polisen.
"Helt sjukt. Mina egna barn vittnar emot mig", skriver hon i brevet
När det gäller alibit hon efterfrågar där hon ska ha setts på Icas parkering skriver 42-åringen exakt hur kvinnan ska bära sig åt och vad hon ska säga:
"Polisen kommer att fråga NN hur hon betalade på Ica, då måste hon säga kontant. Och att vi bara sa, Hej hej. Inget mer typ."
42-åringen är också irriterad på sin pojkvän och konstaterar att han tydligen har börjat skylla på henne plötsligt. För att rädda sig själv. Därför uppmanar hon familjemedlemmarna att vittna om hur snäll hon är och att hon ger alla jobb.
Också när det gäller livförsäkringen på den drunknade maken ger hon instruktioner om vad som ska sägas om det blir några frågor.
Hon uttrycker också sin besvikelse över flera av sina barn.
Om en annan nära anhörig skriver hon:
"Jag blir så himla ledsen på henne. Vill hon att jag ska sitta i fängelse?"
Hon skriver också att en familjemedlem ljuger för polisen och att hon har försökt säga till polisen hur det egentligen ligger till.
"Polisen tror ju att jag är SJUK!"
Därefter ger hon exakta instruktioner om vad som ska sägas om mordkvällen/mordnatten och inleder med orden:
"Jag behöver 2 personer som ska säga till polisen att NN (pojkvännens namn) var desperat efter pengar att skicka hem. När han 2/8 såg pengar i morfars plånbok och deras omegaklockor frågade han (namnet på svärsonen och sonen) om dem kunde hjälpa honom lite.
Därefter skriver hon att en familjemedlem ska säga att han hatar den nu mördade 68-årige mannen så mycket så det var rätt åt dem att de blev rånade. Och instruerar i detalj hur den nära anhörige ska berätta hur de tre männen agerade på mordkvällen, att det ska ha handlat om ett rån som gick snett. Och att pojkvännen som var narkotikapåverkad skulle ha agerat i panik, när 68-åringen hade vaknat och haft en kniv.
I slutet av brevet vädjar hon till de nära anhöriga att hjälpa henne och ta på sig skulden.
Belöningen:
En anhörig med pojkvän utlovas en miljon kronor. En annan nära anhörig utlovas 500 000 kronor.
"Sen kan vi köpa en gård tillsammans alla 3. Älskar er alla så himla mycket vet ni."