På Vasaskolan samlades eleverna klassvis. I klass 3c ägnades måndagens första lektion åt att prata om händelserna i Stockholm.
‒Det fanns ganska mycket tankar och funderingar. Alla kände till vad det var som hade hänt. Många kände någon som hade varit i Stockholm eller i närheten av platsen där det hände, säger läraren Maria Ankarfjord.
Inför den tysta minuten pratade klassen om vad just en tyst minut är och hur man gör.
‒Man ska sitta och tänka på det som har hänt, säger Sigvard Gustafsson, en av eleverna.
Vid tolvslaget blev hela klassen, och större delen av skolan, helt tyst. Efteråt diskuterade eleverna hur det kändes.
‒Det var sorgligt men skönt att tänka på det som hänt, säger Sedona Negassi.
Hennes klasskompis Alvin Berglund hade funderat mycket på det barn som var en av de omkomna.
‒Flickan som dog fick bara leva i elva år, det känns extra sorgligt, säger han.
Vian Azizi hade funderat mycket på händelserna hela dagen.
‒Jag tycker synd om dem som var där. Jag undrar vad jag hade gjort om jag hade varit där, säger hon.
Men allt handlade inte bara om offren. En del av tankarna rörde gärningsmannen.
‒Det är så svårt att tänka sig varför någon skulle vilja göra något sånt här, säger Alma Westberg.
Även andra kommunala verksamheter deltog i den tysta minuten.