Vid hembygdsgården i Malmköping är det bra med folk redan på tidiga lördagsförmiddagen. Musiken från dansbanan är jazzigt rofylld och många passar på att fika under bar himmel. Inne i gårdarna är det försäljning av konst- och mathantverk. Torbjörn Haglund, som tillhör hembygdsföreningens gren Veteranerna, säljer träsnidade gäss och det verkar vara klart populära.
‒Överskottet går oavkortat till ett gott ändamål, vår trivselkassa, säger Malmköpingsbon och skrattar.
Han är med och sköter driften av hembygdsgården och tycker så klart att det är roligt att Gammeldags marknad drar så stor publik.
I slänten ovanför hembygdsgården, där majstången ska resas till folkmusik inom en knapp månad, är det fokus på traditionellt hantverk och roliga aktiviteter för såväl unga som gamla. Syskonen Elliot, 6 år och Leo, 11 år är på plats tillsammans med sin mamma Cecilia Riddselius och deras mormor Gunilla Atapattu. De har sommarhus i närheten och för dem är det tradition att gå marknaden i tidsenliga kläder.
‒Det är så skoj här. Man får dansa och så får vi alltid godmat och kokt korv, säger Elliot Riddselius som är utsökt risslad i sjömanskostym från tidigt 1900-tal.
Längs storgatan trängs knallarna fram till rådhustorget och uppe på heden pågår försäljning av korgar, mat och pyssel. En dubbeldäckare i form av en veteranbuss avgår med jämna mellanrum från hållplatsen vid hembygdsgården till Hosjö. I solgasset på Heden gnistrar det från kromet på en rad sköna veteranbilar. Gamla folkvagnar i skick som nya trängs med muskelbilar från andra sidan Atlanten. Från ett grönmålat militärkök ryker det märkbart. Intill står en gammal militärlastbil i samma kulör. Ljudet av grammofonmusik från ett annat Sverige dominerar området. Det är Hensta hemvärns koktross som är på plats för att servera ärtsoppa med fläsk och bjuda på toner från mellankrigstiden.
‒Det är lite spexigt och jag tror att många gillar att vi är på plats, säger Mats Eriksson som sköter om sällskapets Pilsnerhjul.
Några riskvilliga spelhajar kommer fram och lägger ut sina marker på den rouletteliknande träbrädan. Mats Eriksson drar i lyckohjulet och några spända sekunder tar vid.
‒När det kommer fram äldre damer och spelar så brukar jag ge dem ett par extra spinn tills någon av dem vinner. Det gör garanterat deras dag, säger han och flinar.