Under 2016 kartlade Eskilstuna kommun hur våldet mot kvinnor i nära relationer ser ut i Eskilstuna. Rapporten är framtagen av Cecilia Boström och Madeleine Sackemark på Eskilstuna kommun.
– Enligt kartläggningen, som bygger på kriminalstatistik, ligger Eskilstuna högt i en majoritet av punkterna vi tittat på. Det är klart det är allvarligt och viktigt att vi jobbar aktivt med frågan, säger Madeleine Sackemark, utvecklare på socialförvaltningen.
Men det kan ha olika anledningar att så många brott anmäls i Eskilstuna, menar hon.
– Det kan antingen vara så att vi har en hög brottslighet inom dessa kategorier eller så kan det vara så att det är en högre anmälningsbenägenhet här, säger Madeleine Sackemark.
Under 2016 trappade Eskilstuna upp arbetet med att minska mäns våld mot kvinnor. En film om kvinnovåld som är obligatorisk för kommunens anställda att titta på släpptes, kartläggningen gjordes och i januari började Sofie Tenser sin tjänst som kvinnofridsutvecklare i kommunen.
– Jag anställdes för att få en bättre helhetsbild, för att möjliggöra att uppnå målen i vår handlingsplan och vara stödjande i arbetet mot mäns våld mot kvinnor hos förvaltningarna och bolagen, säger Sofie Tenser.
I sin roll som kvinnofridsutvecklare arbetar hon för att kommunen ska nå sina mål gällande mäns våld mot kvinnor.
[fakta nr="2"]
– Det är otroligt viktigt att jobba förebyggande med barnen. Pojkar har större risk att utsätta andra för våld om de tar till sig de traditionella könsrollerna. Det är viktigt att bryta könsnormen, säger Sofie Tenser.
Och bland barn och unga är våld utbrett. Enligt undersökningen Liv och hälsa (2014) har 3-5 procent av eleverna i årskurs 9 och andra klass i gymnasiet i Strängnäs, Eskilstuna och Flen minst fem gånger medvetet slagit någon så att personen började blöda.
– Att leva ett liv utan våld är en mänsklig rättighet så det går inte att säga vilken sorts våld som är mest allvarlig. Men barn och unga som utsätts är kanske extra allvarligt eftersom de är mer skyddslösa än oss vuxna. Dessutom är deras hjärna och nervsystem under utveckling. I barndomen byggs också grunden för trygg anknytning och trygga relationer inför framtiden, säger Sofie Tenser.
Dessutom är näthat och nättrakasserier vanligt – både bland unga och vuxna. Runt 80 procent av kvinnorna i Sverige (18-74 år) har varit utsatta för någon form av sexuella trakasserier sedan de var 15 år.
– Många unga upplever sexuellt våld i sina relationer både fysiskt och psykiskt. Det är normaliserat att stå ut med en hel del för det är ett sånt språk i dag, säger Sofie Tenser.
Nästa steg i arbetet är att med hjälp av kartläggningen analysera om kommunens hjälp till de barn och kvinnor som drabbats möter kommunens mål och de utsattas behov.
– Vi har ambitionen att göra en kartläggning minst vartannat år för att kunna följa utvecklingen, säger Madeleine Sackemark.
– Alla delar inom kommunen ska jobba med att utveckla frågan om mäns våld mot kvinnor. Så det är ett omfattande arbete som behöver göras, säger Sofie Tenser.