Halmstad tror på Eskilstunas möjligheter

Johnny Ewerstein är projektledare för lag-VM 2018 i Halmstad. Han tror att Eskilstunas arrangörsmöjligheter ökat markant genom Stiga-samarbetet.

Ulf ”Tickan” Carlsson och Mikael Appelgren i aktion när de vinner VM-finalen i herrdubbel i Göteborg 1985.

Ulf ”Tickan” Carlsson och Mikael Appelgren i aktion när de vinner VM-finalen i herrdubbel i Göteborg 1985.

Foto:

Övrigt2017-02-14 11:30

I Halmstad kommun, med ett par tusen invånare färre än Eskilstuna, vet de hur man lyckas. I kamp med mångmiljonstäder som bland annat Shanghai, Paris och Moskva utsågs Halmstad 2013 att arrangera lag-VM 2018. Tävlingen avgörs i månadsskiftet april/maj med 144 deltagande lag, totalt 865 spelare och ledare.

Hur bar ni er åt för att få VM?

‒Jag tror det handlar om att våga och tänka, "vad fan, vi klarar det", säger han.

Han nämner tre aktörer som stark bidragit till att Halmstad lyckades få lag-VM 2018: Idrottsföreningen Halmstad BK, det kommunala bolaget Destination Halmstad, och Svenska bordtennisförbundet.

Att Stiga är en av aktörerna i Eskilstunas kommande kandidaturer tror Johnny Ewerstein kan vara värdefullt.

‒Stiga är ju Svenska bordtennisförbundets huvudsponsor och kan naturligtvis lobba för Eskilstuna, men även bidra med kunskap och ekonomiska medel. Stiga är en tung spelare i sammanhanget, stora i hela världen, en av de allra största. Det kan Eskilstuna ha stor nytta av, säger han.

Mot att Eskilstuna får arrangera ett VM i bordtennis inom överskådlig tid talar historien. VM har spelats i Sverige blott tre gånger de senaste 50 åren. 1993 och 1985 i Göteborg och 1967 i Stockholm.

När är det realistiskt att tro att VM spelas i Sverige efter Halmstad 2018?

‒Om vi gör det jävligt bra så tror jag chansen för att få det till Sverige igen ökar. Förutsättningarna är också på väg att ändras. Till vårt VM har man dragit ner antalet lag något och så väntas det fortsätta. Färre deltagare underlättar förstås för mindre arrangörsstäder och förbund.

Arrangören ska stå för ungefär hälften av kostnaderna för transporter, boende och mat för de aktiva. I Halmstad väntas man omsätta 35 miljoner kronor och hoppas på ett nollresultat. Skattebetalarna får stå för notan om det inte går ihop sig.

‒För staden är det ändå ett jätteplus. Pengarna som vi satsar kommer tillbaka till staden genom hotellen, restaurangerna, nöjesställena. Det kommer att ge många årsverken i arbetstillfällen, men även socialt. Tanken är att sporten ska växa lokalt, regionalt och nationellt och att andra föreningar i regionen ser att det är möjligt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!