Det är varken lösa påståenden eller pekpinnar som Anders Hansen vill förbättra folkhälsan med. Hans lösning är istället att på ett enkelt sätt förklara forskningsresultaten som vi fått av att undersöka fysisk aktivitet och de mentala fördelar den kan ge.
– Jag tyckte forskningen var sjukt intressant. Det fanns så mycket att förstå om sig själv, berättar han.
För honom har den fysiska aktiviteten funnits med sedan barnsben.
– Jag har alltid hållit på med fotboll och tennis för att det är roligt. Idag tränar jag fyra gånger i veckan, ibland kutar jag, men det är bara för att jag vet att det är bra. Jag skulle aldrig ställa upp i ett långlopp! Det är i perioder av till exempel sjukdom som jag har märkt hur mycket träningen betyder.
Anders Hansen bygger dock inte sina slutsatser på egna erfarenheter, utan på omfattande forskning.
– Det råder inga tvivel. Forskningsresultaten är tydliga – träningen är så vansinnigt viktig. Hade effekterna gått att sälja som ett piller hade det varit en miljardindustri. Vem vill inte må bättre, bli smartare och undvika sjukdomar?
För att man ska förstå varför träningen är så bra för oss, behöver man titta på evolutionen, menar Anders Hansen. Då fysisk aktivitet under så gott som hela mänsklighetens historia var en förutsättning för att hitta mat, skydda sig från faror och hitta ställen att bosätta sig på, blev den livsviktig och därför högbelönande. Man blir helt enkelt biologiskt lycklig av att röra på sig. Den andra sidan av myntet är latheten.
– Vi bodde miljoner år i en kalorifattig värld. Det är inte konstigt att vår kropp säger åt oss att ligga still och äta så mycket vi kan – det var så vi överlevde. Den spärren var nödvändigt då och därför
älskar vi inte att röra på oss, trots att det är bra. Idag lever vi i ett överflöd som vår kropp inte anpassats för.
Anders Hansen predikar inte i funktionskläder och bär heller inte den senaste pulsklockan. För honom är inte träningen trendig, utan nödvändig.
– Skit i hälsoindustrin. Det handlar inte om att vara sportig. Det handlar om att återgå till den livsstil vi är utvecklade för. Det spelar ingen roll om man inte tycker det är roligt, vi behöver det. Välj det som är minst tråkigt i så fall.
Han förklarar några av fördelarna.
– Så fort vi rör på oss ökar blodflödet till hjärnan, med upp till 20 procent. Det är inte konstigt att vi blir mer kreativa och koncentrerar oss bättre.
Anders Hansen poängterar att man sällan inom den medicinska världen vill kalla något ett ”mirakel”, men att träningseffekterna på hjärnan kan sammanfattas som just det.
– I vissa fall, till exempel vid medelsvår depression, är fysisk träning i rätt dos lika effektivt som mediciner. Vi kan också bromsa åldrandet i hjärnan (till och med föryngra!) och därmed undvika sjukdomar som demens.
Även om träningen gör oss lyckliga finns det mer att se fram emot för den som sätter i gång för hjärnans skull.
– Genom att utsätta kroppen för fysisk stress lär vi den att hantera kortisolet och därför kommer vi inte att uppleva vardagsstressen lika starkt. Vi blir mer stresståliga.
Har alla dessa effekter något med livsstilen att göra, det vill säga, påverkas effekterna av sömn, kost och vikt?
– Nej, den spelar ingen roll. Jag har uteslutit att det inte är sådana som har en hälsosam livsstil eller som har en bra kondition som får resultat. Alla, oavsett utgångsläge, får de positiva kognitiva effekterna.
Och all rörelse räknas! Det är det absolut viktigaste att komma ihåg, avslutar Anders Hansen.
Johanna Flood och Annica Pettersson, båda från Katrineholm, har märkt av effekterna från att följa Hansens råd.
– Det blir en helt annan typ av motivation. Alla vet hur träningen påverkar kroppsligt, men inte mentalt. Att få kunskapen om hur man själv kan bli lyckligare och mer välmående i sin stressiga vardag, det är ett helt nytt perspektiv som är lätt att ta till sig, berättar Annica Pettersson som bland annat jobbar som hälsoutvecklare i kommunen.
– Det handlar om att ens eget liv blir roligare. Det gynnar främst en själv om man blir friskare, gladare och smartare. Nu tränar jag mer pulshöjande. De mentala effekterna är min största motivation idag, berättar Johanna Flood, som samordnar insatser för psykisk hälsa inom kommunen.