Runt fikabordet hemma hos Inger Ehrfeldt sitter Maivor Åström, Ann-Marie Lundberg och Inger Sandberg Åhlund. De uttrycker samma hopplöshet inför ett problem de försökt tackla länge, en automatisk dörröppnare på fastigheten Smedjans utgång mot parkeringen.
‒Men det är du som har mest problem utan den, säger Ann-Marie Lundberg ödmjukt och lägger sin hand på Ingers Ehrfeldts axel.
‒Jag flyttade hit för två år sedan och vi har försökt få fler dörröppnare sedan dess, säger Inger Ehrfeldt, som efter en cykelolycka är halvsidesförlamad och sitter i en permobil när hon är utanför hemmet.
Hon har ansökt om flera hjälpmedel via Bostadsanpassningen, men någon dörröppnare har hon aldrig fått beviljad.
Fastigheten på Norra Kungsgatan byggdes som ett servicehus för drygt 30 år sedan men är i dag ett så kallat +55 boende. Det finns en automatisk dörröppnare vid utgången mot Norra Kungsgatan men inte mot baksidan där färdtjänst och ambulans stannar till.
Vännerna samtalar glatt och ibland i mun på varandra. De skrattar ofta även om problemen inte är ett skämt.
‒Jag har ramlat en gång. ibland kan jag inte vrida om vredet och när dörren väl stod uppe stängdes den på mig igen, säger Inger Sandberg Åhlund.
Många hyresgäster har rullatorer eller permobiler som kan göra det svårt för dem att komma ut och in på en smidigt och säkert sätt. Med en namninsamling kräver de nu fler automatiska dörröppnare.
‒Om det inte går att ta sig in får man gå en lång omväg till 14. Vi är bara ädle som bor här och vi vill att de ska kunna se till vad vi behöver. Vi blir äldre också och behovet ökar, säger Inger Sandberg Åhlund.
De nämner också brandskydd och menar att alla inte kan ta sig ut genom den enda dörren med öppnare om det brinner.
‒Vi får mycket hjälp av bovärden med olika saker men FBAB är kassa på de små enkla sakerna, jag blir förbaskad på dem, säger Ann-Marie Lundberg och de andra instämmer.
FBAB har över 200 +55-lägenheter.
‒Om vi skulle montera dörröppnare i samtliga våra lägenheter som klassas som +55-boenden skulle det innebära totalt mellan 30 och 40 nyinstallationer plus ansvar för drift och underhåll. Det handlar då om miljonbelopp, pengar som jag inte tycker är rimligt att övriga hyresgäster ska betala för, säger Arne Fältin, vd för FBAB.
Det finns fall där hyresgäster ansökt om dörröppnare men fått avslag från kommunen med hänvisning till att den befintliga dörröppnaren räcker och att ansvaret för fler dörröppnare anses ligga på fastighetsägaren.
‒Detta beslut skickades till mig och jag har svarat på det till berörd hyresgäst och också bifogat de domar jag hittat i ärenden som dessa där det klart framgår att det inte är fastighetsägarens ansvar att installera dörröppnare i äldre hus oavsett hur många boende med särskilda behov det finns där. Om det finns särskilda statliga stödsystem där medicinsk sakkunskap bedömer enskilda personers behov tycker nog jag att detta regelverk måste få gälla, säger Arne Fältin.
Enhetschefen för äldre- och funktionsnedsättning heter Monica Cedergren.
‒Som jag ser det finns det ingen ansökan från en enskild person som har ett behov av automatisk dörröppnare utan det är boende som uttrycker ett problem. Texten från förarbetena till lagen om bostadsanpassningsbidrag visar på att bidraget ges endast till en enskild person om det i utredningen visar på att ett sådant behov föreligger. Övriga former av bostadsanpassning bör bedömas som sådan generell anpassning av bostäder som föreskrivs i plan- och bygglagen. För sådana anpassningsåtgärder lämnas inte bostadsanpassningsbidrag.