De som ansvarar för arbetet mot våldsbejakande extremism i Eskilstuna kommun inser inte allvaret och lyssnar inte till vad de muslimska församlingarna har att säga. Den bilden målar Abd al Haqq Kielan upp.
‒De lokala samordnarna verkar tycka att muslimer inte har med det här att göra. De kör på med sina egna metoder vilket innebär att sticka huvudena i sanden, säger Abd al Haqq Kielan.
I januari i årnågot Radio Sörmland först rapporterade om.
‒Vi kämpar för att få kontakt med kommunen men de bryr sig inte, det är oförsvarligt. De borde komma ner till oss på Stora moskén och knyta en kontakt, säger Abd al Haqq Kielan.
Abd al Haqq Kielan menar att det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism inleddes lovande under Tryggve Lunds regi men att det sedan han gick i pension helt har stannat av. Han vill se att Eskilstuna kopierar det program som först genomfördes i Jordbro 2004 och som bygger på att ta kontakt med radikaliserade ungdomar på deras villkor och "avprogrammera" dem.
‒Det programmet har använts i 13 år med framgång och vi står redo att köra det här också. Kommunens demokratiprogram fungerar inte eftersom de här ungdomarna är emot den västerländska idén om demokrati, säger Abd al Haqq Kielan.
För att nå fram till ungdomar som har, eller är på väg att, radikaliseras är studier om vad islam egentligen handlar om en viktig del, enligt Abd al Haqq Kielan.
‒Vi har även gjort avtal med studior där ungdomar ska kunna göra videoinslag mot IS. Vi har ett jätteomfattande program med det funkar inte att alla ska jobba ideellt. Vi måste ha resurser och bli erkända av samhället, säger Abd al Haqq Kielan.
Han menar att bristerna i kommunens arbete kan få ödesdigra konsekvenser.
‒Det är en naivitet som kan bli skadlig. Folk som bränner andra i burar, halshugger och våldtar kommer tillbaka hit och kommunen bryr sig inte. Det är ofattbart, säger Abd al Haqq Kielan och syftar till återvändande personer som krigat för IS i Syren.
Har du kommit i kontakt med återvändare?
‒Nej, men vi är medvetna om att de finns. De håller en läskigt låg profil vilket är än mer hotande än om de kom till moskén. De är en fara, det säger alla rapporter från utländska medier och Säpo. Vi såg vad som hände i Tyskland och i Nice, det kommer bli mer sådant hela tiden om det värsta scenariot inträffar, säger Abd al Haqq Kielan.
Ewa Spasowski är tydlig med att de lokala trossamfunden är viktiga i arbetet mot våldsbejakande extremism. Hon har dock ännu inte hunnit presentera sig för alla de olika aktörerna i kommunen.
‒Det är fortfarande introduktion för mig. Jag har hittills jobbat med att skaffa mig förståelse för läget eftersom Eskilstuna och kommunen är ny för mig, säger Ewa Spasowski.
Hon menar att det viktigaste i arbetet mot våldsbejakande extremism är att se över vilka resurser och nätverk kommunen har, att få in rätt kunskap på rätt plats och sedan inkludera det i de strukturer som redan finns.
‒Jag ska sätta de strukturer som fungerar i Eskilstuna på pränt och förankra det i civilsamhället, säger Ewa Spasowski.
Mehmed Hasanbegovic är socialchef i Eskilstuna och ytterst ansvarig för arbetet mot våldsbejakande extremism. Han var dessutom tillförordnad samordnare innan Ewa Spasowski tillträdde.
‒Den här kritiken har Abd al Haqq Kielan haft i flera år. Vi avfärdar den inte utan tar den till oss, men jag tycker ändå att vi har ett bra arbete som pågår i Eskilstuna, säger Mehmed Hasanbegovic.
Precis som Ewa Spasowski lyfter Mehmed Hasanbegovic fram de muslimska församlingarna i Eskilstuna som viktiga i arbetet.
‒De är en viktig del i helheten och vi hoppas kunna nyttja dem. Det är dock svårt eftersom det råder en splittring mellan församlingarna. Om Abd al Haqq Kielan vill vara den drivkraft jag tror han vill vara så behöver han samla de fem församlingarna, säger Mehmed Hasanbegovic.