Ingen beredskap för brådskande transporter

10 000 transporter. Det är vad Kriminalvården på sikt räknar med att avlasta svensk polis. Men för brådskande transporter finns ingen kapacitet.

Kriminalvården klarar i dagsläget inte att ta över alla de transporter av frihetsberövade som polisen gärna vill slippa utföra.

Kriminalvården klarar i dagsläget inte att ta över alla de transporter av frihetsberövade som polisen gärna vill slippa utföra.

Foto:

Övrigt2017-03-11 08:01

Redan i dag kör Kriminalvårdens nationella transportenhet en stor mängd transporter åt polisen.

Därtill utförs transportuppdrag åt Migrationsverket, Statens institutionsstyrelse och den psykiatriska tvångsvården också inom Sörmland.

Sammantaget gör transportenheten årligen cirka 48 000 inrikestransporter. I och med lagändringen kommer trycket på Kriminalvården att öka med uppskattningsvis 9 000–10 000 transporter.

Men inte alla tillkommer på ett bräde. När Kriminalvården övertar huvudansvaret för en stor del av polisens persontransporter ska det ske i etapper.

Trots att lagändringen trätt i kraft är myndighetens organisation fortfarande under uppbyggnad för att klara expansionen. Den kräver bland annat ett 100-tal nyanställningar och stora utbildningsinsatser.

Överenskommelsen med polisen är att övertagandet ska ske i tre steg. Nu under våren tas upp emot 4 000 transporter över.

Vid slutet av 2017 ska kapacitetstaket ha höjts med ytterligare 6 000 transporter.

Lagändringen innebär att myndigheter som behöver transporthjälp ska begära handräckning direkt hos Kriminalvården och inte, som i dag, först gå via polisen. Detta gäller i de fall där personen som ska transporteras redan är frihetsberövad.

Men när det gäller transportbeställningar med kort varsel finns fortfarande frågetecken att reda ut.

Kriminalvården bedömer att den inte är rustad för att kunna utföra sådana uppdrag.

– Vi är inte en blåljusorganisation och har i dag inte beredskap för att utföra transporter med kort varsel. I så fall måste vi ha transportgrupper som ständigt sitter standby. Det har vi inte resurser för.

Det säger Erling Wicklund, projektledare på nationella transportenheten, till myndighetens sajt kriminalvarden.se.

I och med övertagandet av polisens transporter ges Kriminalvården rätt att ta del av sekretessbelagd information om personen som transporten gäller.

Den kan till exempel handla om personens våldshistorik, hens sinnestillstånd och hur risken för suicidförsök ser ut.

Syftet med informationen är att Kriminalvården, på samma sätt som polisen, ska kunna göra en riskanalys för den egna personalen, personen som ska transporteras och för tredje man.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!