Tre tunga metalldörrar måste skjutas upp innan Studio 647 blir synlig, djupt ner i Perrongens källare. Det är en kylslagen och fönsterlös källarlokal som mjukats upp med tjocka mattor, fåtöljer och kuddar i en turkosgrön färgskala. Under en kort period användes rummet som nattklubb innan studion flyttade in i början av februari. Initiativet togs av Åkersbon Maria Baumert som ville göra något för ungdomarna på orten. Hon kontaktade Studiefrämjandet som genast nappade. Organisationen står för lokalhyran och har bidragit med större delen av utrustningen. Nu har studion blivit ett tillhåll för fem–sex ungdomar som använder den för att skapa sin musik.
Två av de flitigaste besökarna är Christian Shillingford och Karl Krok, båda 19 år och hemmahörande i Åker respektive Läggesta. Ingen som träffar dem kan missa vilken typ av musik de ägnar sig åt. De är klädda i prassliga byxor och bylsiga jackor. Runt handleder, hals och i öronen glimmar det av guld.
‒Vi lärde känna varandra i sjunde klass. Vi var de enda bruna pojkarna på Mariefredsskolan så vi drogs till varandra, sen märkte vi att vi klickade bra, säger Christian Shillingford.
Båda var musikintresserade redan då. På gymnasiet gick Karl Krok en danslinje och hade möjlighet att lära sig att producera egen musik, något han ofta gjorde tillsammans med Christian Shillingford som rappade till låtarna. De hade viss tillgång till musikutrustning hemma, men nu när Studio 647 sett dagens ljus är det där de börjat hänga istället. Musikproducerandet tagit fart på allvar.
‒Det är skönt att komma bort från föräldrarna, säger Karl Krok.
I studion kallar de sig 2k and Khrizz. De två k:na står för Karl Krok och Khrizz är Christian Shillingfords smeknamn. Ibland får de förstärkning av den sistnämndas storebror Kevin Shillingford som lägger in lite bakgrundssång, hjälper till med finliret och kanske viktigast av allt; jobbar på imagen.
‒Jag försöker lyfta deras positiva sidor och hjälper dem att tro på sig själva. Har de självförtroende gör det inget om inte allt är perfekt, det blir bra ändå, säger Kevin Shillingford och påminner sin bror om att han ska ha väst och solglasögon på sig när det är dags för fotografering.
[youtube id="3gN5RPdcJqk"]
Stilmässigt räknar de sig till new school hip hop, och låter sig gärna influeras av amerikanska gruppen Migos.
‒De är inte bäst egentligen, men jag skulle vilja ha deras sound. Jag gillar hur de lägger upp sina verser, säger Christian Shillingford.
Alla nya artister riskerar att låta som "någon annan", att det de vill göra redan har gjorts. Men det är inget som de är rädda för.
‒Om man gör allt själv, då blir det eget. Musik är som fingeravtryck, ingen kan göra det exakt likadant som någon annan, säger Karl Krok.
De har redan lagt upp en del smakprov på sin youtubekanal och nu pågår arbetet med deras första EP. De hoppas få hjälp av Studiefrämjandet att boka in en spelning i Strängnäs i vår, och den lokala pizzerian har visat intresse för att låta dem uppträda där. Duon vill ha scenvana så snart som möjligt.
‒Målet är att stå på scenen, men att kunna försörja sig på musiken vore inte fel. Folk lyssnar på oss redan så det optimala vore att få in pengar inom ett år, säger Christian Shillingford.
Kevin Shillingford har ett tydligt mål för sina skyddslingar.
‒De ska bli ortens Håkan Hellström. Jag gillar inte hans musik, men hans känsla. Det spelar ingen roll att han inte tar alla tonerna rätt. När han kom var han nyskapande. Han är en av de största svenska artisterna och alla vet vem han är, säger han.