Linden startade sin A-lagsverksamhet 1964 och efter några år i lägsta serien tog laget 1966 sig upp i trean, som det hette på den tiden.
‒Inför det året kom det många nya. Det handlade inte om några värvningar utan det var folk som flyttade hit och fick nytt jobb här, säger Björn Holm.
Året som nykomlingar i tvåan började med att Linden förlorade nästan alla träningsmatcher plus de två inledande matcherna i serien. Men efter det vann de tolv raka matcher och serien på målskillnad över Trångsund.
‒Vi avgjorde i sista matchen mot Strängnäslaget IK Elit och när det var 25 sekunder kvar satte Bosse Ergéus2–1, vilket gjorde att vi gick upp.
Under 60-talet hade det varit flera lag från Eskilstuna som försökt få ishockeyn på kartan. VAIS, Diana, IFK Eskilstuna men alla gav upp. I och med avancemanget gjorde det att Linden fick fäste i Eskilstuna och i näst högsta serien lockade laget runt 700 åskådare till uterinken.
‒Ja, vi hade en matchklocka som ibland stod stilla när det blåste för visaren orkade inte runt, säger Björn Holm.
Han fortsätter:
‒Vi lyckades behålla stommen från 1967–1968 och sedan kryddade vi med några nyförvärv. Bland annat kom Per-Arne Sörlisten från Strömsbro och Björn Hedström från Brynäs. Vi klarade oss kvar i tre år, sedan dansade vi lite jojo ett par år. Men vi blev ett sammansvetsat gäng.
Han kommer också in på deras stora projekt som hette ishall-76.
‒Vi försökte få till en ishall för att kunna hålla jämna steg med de andra lagen. Det ploppade upp ishallar överallt då, säger Björn Holm som tänker tillbaka på motståndarna HV71 och Örebro som senare fick ishall.
Men Linden blev utan och halkade efter. Ishallen i Eskilstuna kom först 1987 och då var Linden nere i tredje divisionen igen.
I fredags återsamlades gänget från 1967.
‒Vi hade väldigt trevligt och pratade gamla minnen, säger Björn Holm.
Därefter åts det mat på VIP-hyllan för att sedan bänka sig framför kvällens hemmamatch mellan Linden och Nynäshamn.