På Eskilstuna folkhögskola pågår just nu ett introduktionsprogram för en grupp läkare som har fått sin utbildning i länder utanför EU/EES. Kursen varvar teori med praktik och fokus ligger bland annat på terminologi, lagar, vårdhygien, sekretess och normer inom sjukvården. Syftet med kursen är att förbereda läkarna för arbetslivet och det speciella medicinska kunskapsprov de måste klara för att få en svensk läkarlegitimation utfärdad av Socialstyrelsen.
Sam Amso från Syrien har arbetat omkring 20 år som allmänläkare. Han har läkarlegitimation från både Syrien och USA men är frustrerad över att inte kunna arbeta som läkare i Sverige, trots gedigen erfarenhet inom yrket. Sam Amso har läst svenska och haft praktik inom vården men har ännu inte gjort kunskapsprovet.
– Det är synd att det tar så lång tid att få börja arbeta. Det är brist på läkare men ändå kan vi inte få jobba eftersom kraven är mycket hårdare än om vi hade haft en utbildning inom EU, säger han.
Kunskapsprovet görs vid Umeå universitet. Socialstyrelsens nya kunskapsprov som ersatt det tidigare så kallade Tuleprovet, har fått kritik för att det är för svårt och otydligt, till och med för läkare med svenska som modersmål. Enligt Socialstyrelsen har 65 personer av 318 klarat hela provet sedan det infördes 2016.
– Det tidigare provet var mer inriktat på specialitet. Det här provet frågar om vissa saker som känns helt irrelevant för det vi ska arbeta med, saker man läste första året under universitetsutbildningen, och det börjar vara länge sedan, säger Ibrahim Ragheb, ortoped från Syrien.
Jag vill vara en bra förebild för mina barn och inte ge upp hoppet om att jobba som läkare. Men vad gör man om det inte går.
Arezo Fouladi, läkare från i Iran
Arezo Fouladi är allmänläkare från Iran. Där utbildade hon sig i sju år och arbetade som läkare i lika många. Sedan hon kom till Sörmland har hon bland annat varit anställd på bibliotek och översatt en bok från svenska till persiska. Hon har skrivit det teoretiska kunskapsprovet de tre gånger som tillåts och varit mycket nära att få godkänt. Betyget är överklagat.
– Jag vill vara en bra förebild för mina barn och inte ge upp hoppet om att jobba som läkare. Men vad gör man om det inte går. Det är omöjligt för mig att gå om hela utbildningen, säger hon.
På Sveriges läkarförbund finns förståelse för frustrationen kring provet.
– Vi har hört att många har problem med det nya provet. Det är naturligtvis viktigt att provet ska testa relevanta kunskaper och att testet är på en lagom nivå. Det ska också vara ett rättssäkert prov som fungerar i verkligheten, säger Jonas Ålebring, ordförande för Sveriges yngre läkares förening, SYLF.
Han vill inte uttala sig om provets pedagogiska utformning men menar att det viktiga är att läkare som ska genomgå det har tillräckligt med stöd och tid för att kunna förbereda sig innan.
– Det är otroligt viktigt att det finns adekvat hjälp för förberedelser och möjlighet till repetition av kunskaper, säger han.
Arezo Fouladi, Sam Amso och Ibrahim Ragheb anser alla tre att det är nödvändigt att kunna svenska för att arbeta som läkare i Sverige och de är positivt inställda till att genomföra tester för att få en legitimation. Men de tycker inte att det ska vara hårdare krav för dem än för andra.
– Erfarenhet och hur man är som läkare borde också spela in, säger Sam Amso.
Om de inte skulle klara provet överväger Sam Amso och Ibrahim Ragheb att lämna Sverige och flytta till Tyskland där det är lättare för icke EU-utbildade läkare att få legitimation.
– Där värderas kompetensen på ett annat sätt och man har möjlighet att börja arbeta som läkarassistent direkt, säger de.
– Men vi vill helst vara kvar här och inte ge upp. Det känns som slöseri om vi måste börja köra buss i stället.