Sörmland har elva sträckor med aktiva fartkameror. De fångade tillsammans 7823 fartsyndare förra året, en nätt ökning jämfört med året före. Norr om Strängnäs, längs väg 55 mot gränsen till Uppsala län, hade allra flest trampat för hårt på gasen – åtminstone enligt den statistik som visar hur många som lagförts för att ha kört för fort.
[fakta nr="1"]
Kamerorna styrs från polisens så kallade ATK-sektion (står för automatiserad trafiksäkerhetskontroll) i Kiruna. Där jobbar ett antal personer med utredning av fortkörningarna, under ledning av sektionschefen, kommissarie Anders Drugge. Han förklarar att nya kameror hela tiden dyker upp.
► Sju påståenden om fartkameror – vad är sant och vad är falskt?
– Det etableras successivt nya kameror. Det finns kameror som är etablerade men som ännu inte driftklara. Varje vecka tas nya i bruk, i år ska vi till exempel få 250 nya kameror, säger Anders Drugge.
290 000 ärenden ska utredas under 2018. De är jämnt fördelade mellan landets alla sträckor med fartkameror.
Varje sträcka med kameror är aktiverad någon del av dygnet – det går inte att få veta vid vilka tidpunkter och hur länge. Den som fastnar kan dock inte missa det – blixten är tydlig.
– Risken att fastna om man kör för fört är lika stor oavsett vilken tid på dygnet och vilken tid på året det är, säger Anders Drugge.
Bilderna från kamerorna påverkas av en mängd olika faktorer: Regn, snö, smuts på vindrutan och skymmande fordonsutrustning, som vindrutetorkare och backspegel, kan störa bilderna. Det är dock en myt att bilderna inte blir bra i mörker – det ordnar blixten.
– I princip är det en vanlig kamera i skåpet. Den är anpassad till ändamålet. Alla som har tagit bilder vet att man är beroende av att det är bra sikt och att det inte är dimma, säger Anders Drugge.
Den första fasta fartkameran, eller trafiksäkerhetskameran som det egentligen heter, monterades i Askersund i Närke 2006. Enligt Polisen och Trafikverket gör fartkamerorna vägarna säkrare. Syftet med dem är att sänka hastigheterna på vägavsnitt där olycksrisken bedöms vara extra stor. Analyser visar att de räddar 25 liv per år och att de hindrar fler än 70 personer från att bli allvarligt skadade på vägarna.
– Vi har nästan 1,5 miljarder passager på sträckorna varje år. Andelen som kör över gällande hastighetsgräns ligger under 2 procent – på andra vägar, som inte har ATK, är det 40 procent, säger Anders Drugge.