På grund av många sjukdomar är det lite färre deltagare än normalt. Men den dagen vi hälsar på finns runt tio ungdomar, den yngsta bara 8 år, på plats i lokalen i Munktellarenan för att nöta servar, backhands och forehands.
En som satsar väldigt hårt på sin sport är 10-årige Filip Kockander.
‒En vanlig vecka tränar jag två–tre gånger i veckan och för mig var det självklart att vara med på lägret. Vi håller även på att bygga ett pingisrum hemma så jag kan träna varje dag.
Ditt bästa och sämsta slag?
‒Det bästa är forehandloopen och det sämsta ... är nog backhandloopen.
En av lägrets tränare är ungraren Ferenc Horvath. Schemat bestod av 2,5 timmars träning varje förmiddag och eftermiddag måndag–fredag och alla var välkomna.
‒Främst är det ett läger för ungdomar men vi stoppar inga vuxna om de vill vara med. Det är även öppet för alla oavsett mål med karriären. Några av de här satsar jättehårt, några andra tränar mer för att de tycker att det är roligt, förklarar han.
Någon skillnad mot vanliga träningspass?
‒Nej, men det som skiljer är att alla på lägret hinner träna mycket mer på kort tid. Här blir det 25 timmar mot kanske tre–fyra en vanlig vecka.
På ett av borden nöter Sandra Yousef och Saga Hallberg forehandslag med varandra och de har svårt att säga exakt vad som gör bordtennis så kul.
‒Jag vet inte, det är bara roligt, säger 12-åriga Saga.
Vem brukar ni vinna när ni spelar match?
‒Jag! svarar båda blixtsnabbt och sedan försöker de komma överens om vem som faktiskt brukar vinna oftast.
Precis som Filip tycker de att pingisläger är mycket roligare än ett stillasittande sportlov.
‒Efter lunch brukar vi även hinna med lite boule och bangolf, säger Sandra i en kort intervjupaus innan de fortsätter njuta av tränandet.