Och varför inte? Det största oppositionspartiet har länge varit påfallande tyst i en fråga som dels värderas högt av väljarna. Dels är en av Sveriges viktigaste framtidsfrågor.
Det beror bland annat på att Liberalerna härskade på utbildningsdepartementet under alliansregeringarna, men sannolikt även på att man inte haft särskilt mycket nytt att tillföra. Men nu ska det bli ändring.
Under Moderaternas arbetsstämma, som pågår i Örebro, där politiken inför nästa års riksdagsval klubbas, var skola och utbildning först på dagordningen. Där beslutades exempelvis att Moderaterna vill se ett tydligare nationellt ansvar för att vända utvecklingen i skolor som brister.
Som Erik Bengtzboe sa en bit in i diskussionen misslyckas skolan med det kompensatoriska uppdraget. Lösningen består bland annat av mer undervisningstid, fler skickliga lärare och högre förväntningar.
När Eskilstunas kommunalråd Jari Puustinen äntrade talarstolen slog han ett slag för att antalet skoldagar per läsår ska utökas, från dagens minimum på 178 till minst 185: Ju mer du tränar, desto bättre blir du.
Dessutom blickar Moderaterna mot Storbritannien. Där betygssätts alla skolor årligen enligt en fyrgradig skala, vilket M vill införa i Sverige och redovisa i en nationell databas. Därefter ska skolor med låga poäng tvingas teckna ett kunskapskontrakt med Skolverket, med krav på åtgärder och resurser för att vända utvecklingen. Vidare ska det fria skolvalet göras obligatoriskt, grundskolan bli tioårig och elever ges utökade möjligheter att gå om en årskurs.
Det är flera bra idéer, med fokus på kunskaper och tydliga konsekvenser för skolor som inte levererar. Men framför allt är det viktigt att Moderaterna äntligen visar att de vill någonting iskolfrågan, som länge behandlats styvmoderligt av regeringar till både höger och vänster.