Nyköpings tingsrätt dömde honom för ofredande till totalt 6 900 kronor i dagsböter samt att betala 800 kronor till Brottsofferfonden.
Domen är välkommen. Samtidigt finns det mycket att säga om vägen dit, från polisanmälan till domstolsförhandlingen.
Det var 29 november som chefredaktör Marie Hillblom och en kollega stod och delade ut tidningar vid järnvägsstationen i Vingåker. En man kom fram. Han var kritisk mot Hillblom för att hans insändare inte hade publicerats i tidningen. Mannen hävdade att chefredaktören var politiskt styrd, skällde och avslutade det hela med ett knytnävsslag i bröstet på henne.
Hillblom bad mannen att gå, vilket han gjorde, varpå hon gjorde polisanmälan som togs upp under rubriceringen ofredande.
Men samma dag lades ärendet ner. ”Uppgifterna i anmälan når inte upp till sådant hänsynslöst beteende att de bedöms falla under brottsbalkens bestämmelse av ofredande”, skrev polisen.
Hillblom begärde överprövning av polisbeslutet. Katrineholms-Kuriren berättade om knytnävsslaget, polisanmälan och den nedlagda förundersökningen. Saken uppmärksammades högre upp i polisorganisationen. Polismästare Johan Levin från Polisregion Öst hade läst om ärendet i tidningen varpå han kontaktade Hillblom och förklarade att han ser allvarligt på hot mot journalister.
Då började det hända saker. Förundersökningen återupptogs. Åklagaren beslutade så småningom om åtal som ledde fram till fällande dom.
Den snabba reaktionen från polisledningen är välkommen. Ett fysiskt angrepp mot en chefredaktör har en djupare innebörd än en känsla av obehag hos Hillblom. Oavsett kraften i slaget är det ett försök att med våld påverka villkoren för offentligt meningsutbyte.
Knytnävsslaget sorterar under de hot som särskilt uppmärksammades 2015 av dåvarande rikspolischef Dan Eliasson. Han presenterade nya rutiner för att polisen skulle bli bättre på att hantera hot mot bland annat medieredaktioner och ge stöd till brottsutsatta.
Insikten om detfinns på polisregionnivå, men uppenbarligen inte hela vägen ner i polisorganisationen.
I polisanmälan mot mannen är det noterat att konflikten som föregick knytnävsslaget har att göra med Hillbloms roll som chefredaktör, liksom att det var mannens missnöje med ett publicistiskt beslut som fick honom att slå. Ändå lades utredningen ner och det krävdes uppmärksamhet i tidningen för att den skulle återupptas.
Ett annat problem är att motivet bakom knytnävsslaget inte togs med i rättsprocessen. Tingsrätten fick inte ta del av mannens påstående om att en politisk agenda hos chefredaktören stod i vägen för publicering av hans insändare. Det enda som lades till grund för domen var kraften i slaget och eventuell skada som det hade orsakat. Inte att det var ett angrepp på det fria ordet.