Pilotprojekt i Sörmland ska få fler att överleva bakterierna

Ju mer antibiotika vi använder desto fler bakterier blir resistenta. I framtiden kommer fler att dö i infektioner som idag är lättbehandlade för att det inte finns någon medicin som biter. Inom landstinget Sörmland är förhoppningarna att ett pilotprojekt ska stoppa utvecklingen. – Det är nu vi kan göra något. Det är för sent att backa bandet när bakterierna utvecklats, säger smittskyddsläkare Maria Remén.

Foto:

Övrigt2018-01-06 14:48

De multiresistenta bakterierna i Sverige och Sörmland har ökat senaste åren. I Sverige har vi en relativt låg användning av antibiotika, jämfört med länder som Italien och Tyskland. Men även i Sverige ökar de multiresistenta bakterierna som MRSA och ESBL, enligt en undersökning från Folkhälsomyndigheten. De räknar med att förekomsten av MRSA och ESBL kommer att dubbleras över en tioårsperiod och bidra till stora samhällsekonomiska kostnader, skriver Nyhetsbyrån Siren.

– Det är enorma kostnader. Investerar vi nu och förebygger det så kanske man inte får samma utveckling som prognostiserats, säger Maria Remén, biträdande smittskyddsläkare på landstinget Sörmland.

Enligt henne behöver en patient med resistenta bakterier vårdas dubbelt så länge som en patient med lättbehandlade bakterier.

Inom landstinget Sörmland arbetar man på flera fronter för att bekämpa utvecklingen, enligt Maria Remén. En del är att minska smittspridning på sjukhus och i vårdmiljö. En annan del är att arbeta med antibiotikaanvändningen.

– Resistens utvecklas i närhet av antibiotika. Studier visar att i länder med mycket antibiotika finns mycket resistenta bakterier, säger Maria Remén.

Kort sagt. Ju mer antibiotika vi använder desto fler bakterier blir resistenta mot behandlingen. Konsekvenserna är minst sagt allvarliga.

– Fler kommer att bli sjuka och avlida i infektioner med multiresistenta bakterier för att vi inte har fungerande antibiotika, säger Maria Remén.

Sjukdomar som urinvägsinfektion, lunginflammation och blodförgiftning kan bli svårbehandlade och leda till döden för att det inte finns antibiotika som biter på bakterierna.

– Det är skrämmande och ett av de stora folkhälsoproblemen så det är angeläget och har tack och lov kommit upp på den högsta politiska agendan, säger Maria Remén.

På landstinget Sörmland planeras nu ett pilotprojekt, antibiotikaronder, för att patienter inte ska få antibiotika i onödan.

– Vid allvarliga svåra infektioner finns inget alternativ till antibiotika, men vid lindriga infektioner kan kroppen läka själv, säger Maria Remén.

I projektet kommer en infektionsläkare samarbeta med en läkare på olika avdelningar. Två gånger i veckan kommer de tillsammans gå genom alla patienter på avdelningen som behandlas med antibiotika. Målet är att projektet ska vara sjösatt efter sommaren och så småningom att det ska genomföras på alla avdelningar.

Kommer vi kunna hantera det här?

– Det kommer alltid att finnas antibiotikaresistens men jag är hoppfull. Jag tror inte världen kommer att gå under men det är ett problem som är här för att stanna och vi måste hantera det, säger Maria Remén.

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens innebär motståndskraft mot antibiotika och att det inte längre går att behandla med den sortens läkemedel. I sjukvården talas det om olika stammar av bakterier som är av samma art men som har delvis olika egenskaper. Ibland kan en bakteriestam bli motståndskraftig mot flera olika antibiotika. Då kallas den stammen multiresistent.

Den årliga merkostnaden för infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier beräknas bli ungefär 400 miljoner kronor 2030 och drygt 600 miljoner kronor 2050, jämfört med om motsvarande infektioner hade orsakats av antibiotikakänsliga bakterier.

Källa: Nyhetsbyrån Siren och Vårdguiden 1177

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!