Svar till debattartikeln "Ursprungsmärkning av krogmat räcker inte" publicerad den 14 september.
Vi håller med Svensk Fågel om att antibiotikaresistens är ett omfattande problem värt att tas på allvar. Ursprungsmärkning är ett steg på vägen men argumenten blir ihåliga när de kommer från en verksamhet som själva bidrar till antibiotikaresistens genom sin omfattande uppfödning av kycklingar. För att minska mängden antibiotika som används i världen är det enklaste och mest effektiva att handla mer vegetabilier och mindre kött.
Kycklingar, i Sverige såväl som utomlands klassas fortfarande som ungdjur när de slaktas endast 35 dagar gamla. De hålls trångt, tillsammans med tiotusentals andra individer, för att deras kött ska bli så billigt som möjligt att producera. Det här är problematiskt ur smittskyddssynpunkt och koccidiostatika, en typ av antibiotika, ges till kycklingarna även i Sverige för att de inte ska få sjukdomsframkallande tarmparasiter.
Något som bidrar till antibiotikaresistens är att höga mängder djurspillning kommer ut i naturen. Spillning från kycklinguppfödning innehåller en stor mängd antibiotikaresistenta bakterier oavsett om djuren har fått antibiotika eller ej eftersom unga djur naturligt har sådana bakterier i tarmarna.
Kycklingbönder är en av de yrkesgrupper som drabbas mest av resistenta bakterier i Sverige men det är såklart inget som Svensk Fågel gärna nämner. Men en än viktigare punkt som Svensk Fågel missar är att det enklaste sättet att minska antibiotikaanvändningen i livsmedelsindustrin skulle vara att inte föda upp djur för köttproduktion överhuvudtaget. Ingen antibiotika behövs för att producera växtbaserat protein såsom bönor och linser.
Svensk Fågels märkning är ingen trovärdig garanti för minskad antibiotikaresistens. Vad som istället behövs är minskad köttkonsumtion, tredjepartskontroller samt att Svensk Fågel börjar fundera på hur de själva kan förbättra för kycklingarna genom att leva upp till kraven i European Chicken Commitment.
Camilla Björkbom
Förbundsordförande, Djuren Rätt
Anna Harenius
Sakkunnig etolog, Djurens Rätt