Det kostar att bedriva en inkluderande skola med god arbetsmiljö och ledningsmiljö, som lever upp till såväl externa krav och rekommendationer som kommunens egna målsättningar.
‒Vi skulle behöva stärka elevpengen med 53 miljoner kronor nästa år, säger kommunens utbildningschef Tony Lööw efter att ha påbörjat beräkningarna utifrån den fiktiva standardskola som den så kallade behovsbudgeteringen eller nollbasbudgeteringen utgår ifrån.
Arbetet är som sagt bara påbörjat. 53 miljoner kronor är vad det skulle kosta att minska barngrupperna i förskolan med i snitt ett barn per avdelning, få till en personalstruktur med två förskollärare och en barnskötare per avdelning, bemanna alla grundskolor så att det går i snitt tolv elever per anställd samt att fylla skolorna med tillräckligt mycket elevhälsa.
Den fiktiva standardskolan består av 350 elever och 30–35 anställda med 1,5 rektor i spetsen. Det finns ingen skola i Strängnäs kommun som ser ut på det sättet men utbildningskontoret har gjort en jämförelse med Paulinska skolan, som har cirka 450 elever i årskurserna 4–9.
‒Diffen per elev är nästan 7 000 kronor i årskurs 4–6 och 12 000 kronor i årskurs 7–9, säger Tony Lööw.
Det var många politiker som drog efter andan när han presenterade siffran på barn- och utbildningsnämndens möte på tisdagskvällen. Tony Lööw berättade att han aldrig tidigare i sin karriär har sagt något liknande inför en kommunledning, som nu i den pågående budgetprocessen inför 2018.
‒Vi ska inte gräva ner oss helt. Strängnäs är en tillväxtkommun och det kostar också, sa Torbjörn Johansson (S) efter att ha tagit del av informationen.
‒Nu vet vi vad vi har att utgå ifrån, konstaterade Strängnäspartiets Håkan Bertilsson (STRP), som ser att nämnden har tuffa beslut framför sig.
Tony Lööw understryker att det inte nödvändigtvis är 53 extramiljoner som behöver skjutas till.
‒I år har nämnden en budget på 811 miljoner, och allt är ju inte elevpeng. Nu har vi ett viktigt jobb att göra, att se efter var det finns pengar som kan flyttas för att stötta elevpengen, säger han.
Han vill inte ge några exempel på andra kostnadsposter som skulle kunna omfördelas.
‒Det är det jobbet jag ska göra nu, säger han.
Prislappen som utbildningskontoret har fått fram är tänkt att tjäna som underlag i den politiska diskussionen – både på kommunstyrelsenivå i budgetförhandlingen och i den interna diskussionen i barn- och utbildningsnämnden.