Gratis besök till vårdcentralerna
Patientavgiften till vårdcentralerna (primärvården) slopades förra året. Ett skäl var för att minska trycket på akutmottagningarna. Samtidigt höjdes avgifterna till specialistvården och akutmottagningarna.
Betydligt fler söker sig också till vårdcentralerna, men även besöken till akutmottagningarna har fortsatt att öka.
Moderaterna och Vård för pengarna tycker det är fel att svårt sjuka ska betala för lindrigt sjuka och vill införa en avgift till vårdcentralerna (primärvården). De får medhålla av Sverigedemokraterna.
Miljöpartiet och Liberalerna vill avvakta den utvärdering som görs.
Övriga (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centern och Kristdemokraterna) tycker avgiftsfria besök är bra.
Slutsats, fortsatt gratis besök: 4 (S, V, C, KD) för 3 emot (M, Vfp, SD), 2 (L, MP) avvaktar.
* * *
Skattehöjning
Organisationen Sveriges kommuner och landsting varnar för att skattehöjningar eller hårda effektiviseringar måste till för att landsting och kommuner ska klara sina åtaganden. Gapet mellan intäkter och utgifter växer, en anledning är den demografiska utvecklingen; allt fler blir äldre och fler äldre innebär också fler som behöver sjukvård.
Flera politiker uppger att det inte går att svara ja eller nej för att det inte går att förutse. "Vi vill inte höja skatten om det inte behövs" svarar till exempel Mattias Claesson (C). "Vi önskar inte höja skatten utan snarare sänka" svarar Anton Berglund (SD).
Magnus Leivik (M) uppger att man måste tänka långsiktigt och "bara höja som absolut sista åtgärd". Monica Johansson (S) svarar att "det inte finns med i vår plan". Marie-Louise Forslund-Mustaniemi (KD) uppger att man "vill lägga ned landstinget för att det blir för lite vård och för mycket bryåkrati för skattekronorna".
Tydligast i sitt svar att inte höja skatten de närmaste fyra åren är Vård för pengarna, de säger "nej".
Slutsats, skattehöjning eller ej de närmaste fyra åren: 2 nej (Vfp, KD), svarar varken ja eller nej: 7.
* * *
Administration
Landstingets administration växer. Antalet anställda inom till exempel ledningen har ökat från 287 anställda år 2014 till år 2017 346, en ökning med drygt 20 procent. Och fler ska det bli när Region Sörmland bildas, då ska personal från kollektivtrafikmyndigheten och regionförbundet införlivas.
Här är politikerna rörande överens om att en stor överbyggnad i form av administration inte har något självuppfyllande syfte, men att administration behövs för att underlätta för vårdpersonalen.
Men lösningarna är olika. "Mer administration ska vi inte" svarar Lotta Back (V). "Tidigare chefer har haft för många medarbetare under sig" svarar Monica Johansson (S). "Vi vill ha mer vård och mindre byråkrati" svarar Marie-Louise Forslund-Mustaniemi (KD). "All onödig administration måste skalas bort", svarar Ewa Callhammar (L). Vård för pengarna vill skära bort 25 procent av administrationen och "skapa en plattare organisation".
Slutsats, att minska administrationen: 2 tydliga ja (Vfp, KD), 7 svävande.
* * *
Bolaget Landstingsservice
Landstingsservice har kantats av turbulens. Bolaget knäar ekonomiskt och vd fick under uppmärksammade former gå, vilket ledde till att två styrelsemedlemmar lämnade sina poster eftersom de ansåg att uppgörelsen var riggad innan beslut togs. Vd-uppgörelsen kostade landstinget två miljoner kronor. En ny vd har tillträtt.
Landstingsservice tillhandahåller åt landstinget tjänster som städning, transporter och mat. Bolaget har närmare 400 anställda.
På frågan om politikerna vill behålla bolaget eller låta verksamheten införlivas i landstingets ordinarie verksamhet är svaren divergerande. "Det behövs politiker som är kunniga och förstår verksamheten", anser Magnus Leivik (M), som tycker det är okej om bolaget finns kvar. Anna Wåhlström (MP) vill avvakta och se. Lotta Back (V) vill föra tillbaka bolaget i övriga organisationen.
Slutsats, låta bolaget återgå till övriga landstinget: 2 (V, Vfp), tveksamma/vill utreda: 3 (S, C, MP), fortsätta i bolagsform: 3 (M, KD, L), SD har inte tagit ställning.
* * *
Folkhälsan
Allt fler människor är överviktiga och med det följer följer sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, ledsjukdomar. I dag är hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta (Livsmedelsverket). Landstinget ska år 2025 vara Sveriges friskaste län. För att förebygga övervikt behövs många olika åtgärder.
Utveckla samarbetet med kommunerna, föreslår Magnus Leivik (M), och vill att sjukvårdens kunnande sprids. Fler dietister, fysisk aktivitet på recept, utbyggda cykelbanor är Anna Wåhlströms (MP) recept. "Landstingets del i detta måste vara att aktivt informera om konsekvenserna av fetma", svarar Ewa Callhammar (L).
Informationskampanjer och ett utökat samarbete mellan landsting och kommuner, föreslår Anton Berglund (SD). Landstinget ska fortsätta stödja idrottsrörelsen, som gör ett förberedande folkhälsoarbete, uppger Mattias Claesson (C). Avgiftsfria hälsokontroller, föreslår Marie-Louise Forslund-Mustaniemi (KD). Utveckla det förebyggande arbetet på barnavårds- och familjecentraler, svarar Monica Johansson (S).
Förebyggande arbete och stärka elevhälsan, uppger Jonas Lindeberg (Vfp). "Vi vill att Nynäs slott blir ett må-gott-slott för inspiration för ett bättre liv och miljö", svarar Lotta Back (V).
Slutsats, samtliga partier vill lägga kraft på arbetet med att förbättra folkhälsan.