Ett strålande sommarväder, ett regerande mästarlag, storpublik och skyhöga förväntningar.
Det var upplagt för fest.
Det blev bättre än så.
Regissören till kvällens drama skulle kamma hem vilket prestigepris som helst.
Det var suckar och stön, hopp och förtvivlan och ett lyckligt slut för alla med smedhjärtan.
Från 3–3 låg Eskilstunalaget under ända fram till matchens sista heat.
Efter tolv var ställningen 32–40 och Greg Hancocks Dackarna såg ut att köra mot en rätt så komfortabel seger.
Då fixade Niels-Kristian Iversen och Fredrik Lindgren en femetta. Sedan följde Michael Jepsen Jensen och Krzysztof Buczkowski upp det med en fyrtvåa i det 14:e heatet.
Sedan var det dags igen för Lindgren och Iversen mot kvällens bäste, Hancock, och Maciej Janowski.
En ny femetta av Smedernas stjärnvärvningar fick hela arenan, bortsett från ett gäng småländska supportrar, att explodera i ett enda stort glädjerus som kan liknas vid fjolårets sista match, den avgörande SM-finalen i Vetlanda.
– Man pustar ut, vilken drömavslutning ... att vi vänder det med två heat kvar. Vi är supernöjda. säger Lindgren och fortsätter:
– Om man tänker var det Dackarna som höll i taktpinnen i stort sett hela matchen. Deras toppförare var verkligen på hugget, vann mycket heat och var lite hetare från tejpen. Men vi krigade på så mycket vi bara kunde. En stor nyckel var ju vår femetta i heat 13 mot två av deras toppar. Det höll oss verkligen kvar i matchen, att den fortfarande levde. Hade vi åkt på däng där hade det varit tufft.
Hur gick tankarna i depån när ni låg under. Kände du av pressen?
– Ja. Ett tag kändes det som om matchen höll på att rinna iväg från oss. Då känner man att man vill gå ut och vinna heat. Jag fick stryk i tionde, man vill ju så mycket och hjälpa laget till vinst. Givetvis känner man pressen. Men man får skingra tankarna och bara försöka fokusera på det man kan göra bäst, göra ändringar och spårval, säger Lindgren.
Hur glad är du nu?
– just nu är det en tia på en tiogradig skala. Speciellt med tanke på att det varit en väldig uppbyggnad inför den här premiärmatchen, inte bara för klubben utan för mig själv också så att kunna göra den här drömavslutningen, då ärt man ju glad, säger Fredrik och ler.
– Jag vill tacka alla som var här. Hoppas de är nöjda med avslutet.
Varken Lindgren eller Iversen inledde på absolut toppnivå. Men när det väl gällde frälste stjärnvärvningarna sitt nya lag.
– Jag hade lite problem att få fart på cyklarna i början. Men vi forstsatte att jobba och lyckades hitta bra fart, ag är glad över det. Jag har lärt mig en hel del saker som jag kan använda i nästa match här, säger Iversen.
Vad sa ni inför de avgörande heaten?
– Snacket gick lite vem vi skulle sätta på innern i heat 14. Iversen och jag funderade på vilka banor vi skulle stå på i sista heatet men vi bestämde oss för att göra lika som i heatet innan och det gick vägen, säger Lindgren.
– Vi pratade om vad vi kan göra bäst vem vi kan sätta in, vi hade en plan och den fungerade. Ibland fungerar det och ibland inte. I dag gjorde det det och jag är nöjd, säger en leende Iversen och fortsätter:
– Det här var fantastiskt, verkligen stort. Vårt sätt att avsluta och kunna vinna. Det var bra för oss, publiken, fansen och alla andra. Det här var riktigt bra. Det blev verkligen en tuff match. Dackarna är väldigt, väldigt starka men vi lyckades slå dem. En bra start på säsongen.