På en presskonferens för någon vecka sedan stod president Trump och berättade att Sverige har stora problem på grund av invandringen. Han talade om en incident "i går kväll". UD undrade vad presidenten menade, på Twitter spekulerades det om #mello verkligen var så dåligt och de allra flesta svenskar rynkade förvånat på ögonbrynen.
Några dagar senare backade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och partiets riksdagsgruppledare Mattias Karlsson presidenten i en debattartikel i Wall Street Journal. Även om det (så vitt jag vet) inte finns några direkta faktafel i den statistik de tog upp var den ryckt ur sitt sammanhang och hårt vinklad för att spä på bilden av Sveriges "problematiska" utveckling och koppla den till invandring. Trumpretorik som att Sverigedemokraterna "ska göra Sverige säkert igen" användes.
Säkert igen. Som att Sverige är inne i en djup kris. Jag vet vilken kris vi befinner oss i. Som gammal Malmöbo känner jag den nämligen väl.
Det är endast till Malmöbor som jag kan säga "Fy fan vad jag älskar den här staden" utan att i samma andetag behöva försvara staden med något i stil med "Klart det finns problem som måste lösas och prioriteras fast brottsligheten har minskat".
Vi befinner oss i en identitetskris. Å ena sidan oroade över de faktiska problem vi tampas med och å andra försöka försvara hur de överdrivs av människor som kanske inte ens bor i vårt land eller vår hemstad.
Istället för att okritiskt ta till oss den obefogade oro som sprids i Facebooktrådar, i media och av vissa politiker (inte bara SD) måste vi läsa och luta oss på fakta och statistik för att få en så mångfacetterad bild av verkligheten som möjligt.
Och viktigast av allt: fortsätta vara stolta över våra hemstäder och över vårt land - även när det innebär att vi gång på gång får försvara varför vi är det.