Seriens båda nollpoängare Katrineholm och Malmköping drabbade samman i en otroligt viktig tillställning på Backavallen under fredagskvällen. Det blev en tämligen jämn kämpamatch där bortalaget drog längsta strået och därmed klev över det förhatliga nedflyttningsstrecket.
‒Det var på tiden och en otroligt viktig seger – nu blir det lite lättare i fortsättningen, säger MIF:s lagledare Leif König som hade hjälp med coachningen av Lars-Göran Wallberg och Kristoffer Pettersson då tränaren Kjell Pettersson var upptagen av sin sons studentfirande.
Sebastian Rombing gav bortalaget ledningen på straff i första halvleken och resultatet stod sig till tio minuter kvar då nämnde Rombing, Sebir Dahir och Adrian Stepien med var sin balja såg till att Malmköping vann med solklara 4–0.
‒Matchen var betydligt jämnare än vad siffrorna visar, men jag tycker vi var det bättre laget, säger König och rosar vänsterbacken Oskar Falk samt Adrian Stepien på mittfältet lite extra för stabila insatser.
Även Ärla saknade sin huvudtränare under fredagskvällen. Jocke Granberg var nämligen och roade sig på hårdrocksfestivalen Sweden Rock i Sölvesborg men assistenten Robert Holegård skötte sitt uppdrag med den äran och såg till att hemmalaget vann med 1–0 mot gästande Harg på Åsborgen.
Redan i 17:e minuten drog Alexander Jonsson in matchens enda mål efter en precis passning snett bakåt från Victor Eriksson-Ek.
‒Ingen stor fotbollsmatch. Harg körde med långbollar och vi hade svårt att komma upp till vår normala nivå, men jag tycker att vi var snäppet bättre och vann rättvist, säger Holegård.
Victor Eriksson-Ek hade stundom lekstuga med motståndarna ute på högerkanten och mittbacken Tom Gyllhamn var säkerheten själv i försvarsspelet.
Triangelns match mot Oxelösund blev uppskjuten på grund av ett vattensjukt Mesta IP medan Viljan stod över eftersom deras planerade motståndare Flen dragit sig ur serien.
Helgens stora begivenhet utspelade sig på Toresunds IP där Stallarholmen tog emot Syrianska i lördagens seriefinal. De båda fullpoängarna inledde matchen försiktigt och det kändes i atmosfären att det var ensam serieledning som låg i potten.
Efter drygt en halvtimme placerade Sasa Plavsic in 1–0 efter samspel med forwardskollegan Antonius Acar i straffområdet och fler mål än så blev det inte i den första akten. Rättvis pausledning då gästerna ägde mest boll, rullade bäst och skapade flest målchanser.
Direkt efter vilan skapade Stallis ett par hyggliga kvitteringslägen, men när Plavsic plockade ner en härlig krossboll från Ballin Kamari och stänkte in sin andra strut för dagen var matchen körd.
‒De var snäppet bättre än vi men jag tyckte att vi hängde med hyggligt till de gjorde 2–0, då gav vi upp. Normalt är det vi som pumpar på i 90 minuter men den här gången var det motståndarna, säger hemmatränaren Marko Vahlberg som saknade målsprutan Alexander Pihlmark i laguppställningen.
‒Han är på Rhodos och dricker paraplydrinkar, lite synd, han hade behövts bättre här, konstaterar Vahlberg och ler snett.
Innan matchen var slut hann inhopparen Antonius Alias trycka in 3–0 och Syrianskasupportrarna började sjunga segersånger.
Matchens definitiva förgrundsfigur, 28-årige Sasa Plavsic som i fjol spelade för Västeråslaget Syrianska Kerburan och tidigare representerat Frej, log brett efter slutsignalen.
‒Jag skulle egentligen ha spelat i Södertälje den här säsongen, men när jag fick kontakt med Sami Hanna ändrade jag mig och gick till Syrianska. Det är inget jag ångrar, vi har ett lika härligt som bra gäng, säger Plavsic.
Du gjorde 14 mål i tvåan i fjol och har gjort åtta nu. Kan du vinna skytteligan tror du?
‒Det tror jag absolut, men det är serieseger som är nummer ett. Vinner vi serien spelar det ingen roll hur det går i skytteligan.
Syrianskas tränare Sami Hanna var högljudd värre på sidlinjen och skällde stundom så det stod härliga till på sina adepter.
‒Vi kan ju så mycket bättre än vad vi visar och slarvade alldeles för mycket i passningsspelet, säger Hanna efter 3–0 i seriefinalen.
Snacka om att ha höga krav på grabbarna ...
Hos gästerna stack även reslige mittbacksklippan Oliver Podmenik ut medan Stallis tekniske mittfältsmotor Oliver Mäntykorpi var lika härlig att skåda som senast jag var på idylliska Toresunds IP.
Varken väder eller hamburgare gick att klaga på, men det var färre i publiken än jag hade trott – förmodligen knep studentfirandet i Eskilstuna ett rejält knippe åskådare från seriefinalen.
Primaveras lördagsutflykt gick till Runtuna där det blev en minst sagt blytung inledning för gästerna. Redan efter åtta minuter stod det nämligen 2–0 på resultattavlan.
‒En bedrövlig inledning på matchen – Runtuna spelade rakt och bestämt från start och rann igenom två gånger närmast omgående, säger Primas general manager Danne Karlsson med en efterföljande tung suck.
‒I första halvleken var vi riktigt risiga, men efter pausen blev det betydligt bättre, vi skapade ett tryck och tre–fyra riktigt bra reduceringslägen. Några mål blev det dock inte och i stället gjorde hemmalaget 3–0 efter en fast situation, fortsätter Karlsson.
Någon av dina adepter som är värd ett plus i kanten?
– Nej, det var ganska jämnt över hela linjen. Ingen som varken glänste eller föll igenom den här gången.