Trakasserier och påståenden som ska ge en falsk, negativ bild av personer, tidningar eller myndigheter är en av dess vanliga metoder. Vad som ska se ut som intervjuer, omklippta och manipulerade för att bli användbara i propagandan, ingår också. Trollfabriken som uppträder under namnet "Granskning Sverige" har utmärkt sig med just sådant, riktat inte bara mot pressen.
Andra inslag i liknande politisk agitation är påhittade, ideologiskt hårdsållade eller direkt förfalskade nyheter, spridda genom olika nätkanaler. Sådant spreds i stor skala i USA, för att svärta ned Hillary Clinton. Ännu en metod är skäll och smädelser i kommentarsfält, och på konton i olika nätmedier . För en del sådant används datorer, programmerade för att leverera strömmar av påståenden och skällsord, för att störa demokratisk samhällsdebatt ellerge ett intryck av starka opinioner.
I andra fall agiterar aktivister personligen på nätet, med samhällshat och hat mot folkgrupper. Förre statsministern Fredrik Reinfeldt, som utsattes för mycket näthat, kallade – högst träffande – den sortens aktivister för SD:s "nätsoldater". Flödet från trollfabriker och liknande kommer i hög grad från yttre högern och dess internationella nätverk.
Två, delvis sammanknutna, mönster syns i trollfabriksbranschen. Det ena är den radikaliserade yttre högern. Den använder näthat mot samhällsordningen och mot den demokratiska åsiktsgemenskap som efter andra världskriget förenat socialdemokrater, liberaler och moderat konservativa – och även varit grunden för EU-samverkan liksom för alliansen över Nordatlanten. Fientlighet mot invandrare och mot EU används i det syftet.
Det andra mönstret är att Rysslands regim söker försvaga sammanhållningen och den demokratiska värdegemenskapen i väst, genom att samspela med och understödja den yttre högern. En av de större trollfabrikerna som arbetar mot Västeuropa drivs av Putinregimen, i S:t Petersburg.
"Granskning Sverige" är en till stor del dold verksamhet, med oklar finansiering. Aktörer gömmer sig bakom täcknamn. Ett par samband är dock typiska och belysande. För det första har ansiktet utåt länge varit en SD-politiker, Nina Drakfors, styrelseledamot i SD i Skara samt fram till i maj 2016 ledamot i kommunens utbildningsnämnd. Hennes aktiviteter är uppmärksammade offentligt flera gånger tidigare. De måste vara kända för partiledningen. I den radikala högermiljön går ingen skarp gräns, personellt eller idémässigt, mellan SD och grupperingar ännu längre högerut. Näthatspropagandan har under hela SD:s framväxt varit en viktig del av agitationen, medan delar av partiledningen i riksdagen brukar använda ett lenare språk.
Nättidningen Fria Tider, som figurerar i anslutning till "Granskning Sverige" är även den högerradikal, och utmärker sig som ett svenskspråkigt forum för Putinsympatier och spridning av rysk regimpropaganda. Samma mönster går igen i flera länder. Ytterhögern och Kreml i dag är som yttervänster och Kreml före 1989.