Var tredje elev riskerar slås ut

Nu larmar Lärarnas riksförbund, LR, i en rapport om det stora antalet elever som inte klarar gymnasiet.‒Om inte kommunen prioriterar skolan så kommer det att kosta ännu mer i framtiden, säger Jessica Olsson, ordförande på LR i Eskilstuna.

Var tredje elev klarar inte att ta en gymnasieexamen enligt en rapport som Lärarnas riksförbund har tagit fram.

Var tredje elev klarar inte att ta en gymnasieexamen enligt en rapport som Lärarnas riksförbund har tagit fram.

Foto:

Övrigt2017-07-04 16:46

I den riksomfattande undersökningen som LR presenterar framgår att en dryg tredjedel av de elever som började grundskolan i Eskilstuna 2004 inte tog gymnasieexamen 2016.

‒För varje elev som inte klarar gymnasiet är det ett personligt misslyckande. Risken finns att de här eleverna aldrig kommer ut på arbetsmarknaden, säger Jessica Olsson.

Den viktigaste orsaken till avhopp och misslyckade studier är enligt rapporten föräldrarnas utbildningsbakgrund. Från fackligt håll pekar man därför på vikten av att ge elever stöd tidigt i grundskolan, och inte som i dag då stödet ofta sätts in för sent.

Det stora antalet flyktingar som Eskilstuna tagit emot brukar slå igenom i statistiken när det gäller skolresultat men är inte helt relevant i den här undersökningen enligt Jessica Olsson.

‒Nej, det här är elever som började grundskolan 2004 och då hade vi inte lika många nyanlända som under de senaste åren.

Lärarnas riksförbund vill att politikerna får upp ögonen för problemen och satsar mer på skolan.

‒Det finns pengar i kommunen men det handlar om hur man prioriterar. Och satsar man inte pengar på de elever som behöver stöd och hjälp så kommer det att kosta mer i framtiden, säger Jessica Olsson.

Ett krav facket för fram är att det ska finnas studie- och yrkesvägledare på varje grundskola.

‒Det finns bara på tre skolor i dag. De har en central roll för den här gruppen av elever. Sen måste lärarna få avlastning, inte minst när det gäller all dokumentation som måste göras.

Men mer resurser löser inte skolans alla problem. Det menar Jari Puustinen (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden:

‒Svensk skola behöver en översyn överlag, vi har ju brister inom flera delar. Att bara skrika efter mer resurser, det har vi gjort nu i trettio år och det är inte lösningen. Enligt OECD:s rapporter lägger Sverige mest resurser på skolan av jämförbara länder men får ut minst. Så det är inte pengar det handlar om utan hur vi jobbar i skolan.

Han skulle gärna se att det fanns fler studie- och yrkesvägledare men pekar på att det finns många andra behov också.

‒Vi har inte tillräckligt många behöriga lärare heller, eller tillräckligt många kuratorer. Det är inte bara en sak som felar, då gör man det för enkelt för sig, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!