I mars beslutade regeringen att återinföra skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt. Lagen är könsneutral och den första årskullen som omfattas av förändringen är ungdomar födda 1999. På fredag eller kommande vecka får de berörda sina inloggningsuppgifter. Frågeformuläret "beredskapsunderlaget" ska besvaras digitalt inom två veckor och i juni kommer besked om vilka av de 2 301 som tar sig till mönstringen.
Hur många sörmländska ungdomar som blir aktuella för värnplikt är oklart. Det nationella behovet är satt till 5 000 personer och den första grundutbildningen med värnplikt startar sommaren 2018, och blir nio eller elva månader lång.
‒Efter midsommar vet vi hur många från varje län som kallas till mönstring, säger Sofie Engström, kommunikationsstrateg vid Rekryteringsmyndigheten.
Enligt Rekryteringsmyndigheten, tidigare benämnd Pliktverket, väntas intresset från de svenska ungdomarna vara tillräckligt stort
‒Vi har skickat ut underlag till beredskapsunderlaget i flera år. Skillnaden nu är att vi kommer att använda uppgifterna vi får in för att bedöma vilka som ska kallas till mönstring. Frågorna är inte riktigt de samma som tidigare. Nu frågas mer kring motivation och intresse för att göra värnplikt. Utifrån tidigare undersökningar ska det absolut inte vara något problem att hitta 5 000 ungdomar, ur hela ålderskullen.
Isabelle Westlander i Eskilstuna ser flera fördelar med att göra värnplikten, men hoppas att hon slipper såväl mönstring som värnplikt.
‒Beslutet om att återinföra värnplikt överraskade mig men med tanke på situationen i omvärlden har jag förståelse för att regeringen anser att det är nödvändigt. Det är mycket snack om det här just nu och många känner nog en viss press, säger hon.
Isabelle Westlander, som tar studenten från samhällsvetenskapliga programmet på S:t Eskils gymnasium nästa sommar, skulle kunna tänka sig att göra lumpen under ett par månader, inte längre.
‒Jag vill nog göra något annat, kanske jobba ett år efter gymnasiet innan jag fortsätter studera. Jag förstår att värnplikt skulle kunna vara väldigt lärorikt men det lockar inte mig och vore slöseri med tid, säger hon.
Den "nya värnplikten" ska till stor del bygga på frivillighet. De som absolut inte vill genomgå grundutbildningen väntas alltså slippa.
‒Det är bra att det är frivilligt men jag skulle inte gråta ihjäl mig om jag ändå måste göra lumpen. Då får det bli så, säger hon.
Emil Andersson, som läser samhällskunskap på S:t Eskil, är inne på samma linje.
‒Bland mina polare är det ingen som vill göra lumpen. Jag har inte så bra koll på hur det går det till, och det kanske finns ett visst grupptryck, men det känns inte lockande att springa omkring i skogen och leka krig.
Emil Andersson tror dock att värnplikten kan ha flera fördelar.
‒Man lär sig säkert mycket, utvecklas som människa och lär känna andra med olika bakgrund. Det skulle säkert vara nyttigt.
Vilket är ditt bästa argument för att inte göra värnplikten?
‒Jag är inte sugen alls, det är inget bra argument men det är så jag känner. Jag ska inte plugga vidare men tänker istället satsa hårt på idrotten (bandy).
Ungefär en tredjedel av de sörmländska ungdomarna som har möjlighet att göra värnplikt 2018 kommer från Eskilstuna. Den geografiska rättvisan är dock ingen avgörande parameter.
‒Först och främst vill vi hitta personer med rätta fysiska förutsättningar, som är motiverade och har intresse. Det är möjligt att man även tittar på andra parametrar som geografisk spridning och utbildningsbakgrund, säger Rekryteringsmyndighetens Sofie Engström.