Det är Lennart Eriksson och Leif Carlsson från Ornitologiska klubben i Eskilstuna som under hösten och vintern haft ett uppdrag från Park- och naturvårdsavdelningen i Eskilstuna att kartlägga hur det står till med den biologiska mångfalden i kommunen.
Utifrån ett fågelperspektiv.
‒Vi har försökt titta på de områden som inte kartlagts tidigare och fokuserat på områden intill exempelvis Kronskogen mitt i staden, Rosenforsparken i Skogstorp och de områden som ligger i närheten av naturreservatet Skiren Kvicken, säger Lennart Eriksson, och tillägger att man verkligen försökt att titta med ögon öppna för alla tänkbara infallsvinklar.
Målet för Leif och Lennart har varit att försöka titta på områdena som de naturintresserade de är, men lika mycket som de markägare som ser skogen som en resurs som man kan ta ut värden ur.
De har båda utgått från devisen att det ena inte ska behöva utesluta det andra, och självklart måste det vara tillåtet för en markägare att fälla träd.
Men detta går att göra på flera olika sätt.
Vad som renderar invändningar från duon är när avverkning sker efter ett urskiljningslöst mönster och utan någon större eftertanke.
‒Vi har det tekniska kunnandet att genomföra en totalavverkning, och det behöver inte kräva mycket mer tid än ett par timmar, men det vi fäller är borta sedan, säger Lennart Eriksson. Det får vi inte tillbaka.
Förändringarna sätter sina spår i hela faunan.
En ornitolog vet vad som krävs för att arter som tretåig hackspett, stjärtmes och nötkråka ska ha en chans att häcka, man känner också till att förändrade betingelser redan orsakar att exempelvis duvhöken ser ut att urbaniseras alltmer i dag.
‒Duvhöken kan inte flyga i områden med planterad granskog, det går inte. Dessutom återfinns de flesta duvorna i stadsmiljön numera.
I mångt och mycket har både Leif och Lennart tvingats ompröva flera av de gamla sanningarna, och når nu en slutsats att man snudd på redan hittar en större biologisk mångfald i de stadsnära grönområdena än ute på landet.
‒Det beror på förstås på de områden där vi ser nyplanterad gran eller tall, säger Leif Carlsson. Rad efter rad med lika gamla träd och samma sorts träd i produktionslandskapen, det ger ett ganska livlöst intryck.
I sina undersökningar har man hittat områden som är värda att slå vakt om och ett av dem är Kapellbacken, som ligger tvärs över Tegelbruksgatan, mitt emot Järntorget i Nyfors.
‒Och det får gärna se lite ostädat ut, det gör ingenting, säger Lennart Eriksson. Eller som det ser ut i Rosenforsparken, där man också fällt träd, men låter dem ligga.
Vad man nu hoppas på är att Eskilstuna kommun ska slå vakt om naturvärdena och agera utifrån det långsiktiga perspektivet:
‒Det skulle dessutom ge Eskilstuna en ökad ekologisk status.