Trendbrottet: LĂ€ngden passerar skidskyttet

Det har talats om lĂ€ngdsporten som en plats för inbördes beundran med bara ett fĂ„tal lĂ€nder som bryr sig. Samtidigt som skidskyttemedaljerna spridits brett mellan nationerna. Årets skid-VM markerar ett trendbrott.
–Det Ă€r jĂ€tteviktigt att fler nationer gör upp om pallplatserna, sĂ€ger Katharina Hennig, vars Tyskland var en av sju nationer pĂ„ pallen i Planica.

Jessie Diggins VM-guld i Planica betyder mycket för att fÄ fram fler amerikanska lÀngdstjÀrnor i framtiden, tror lagkompisen Julia Kern.

Jessie Diggins VM-guld i Planica betyder mycket för att fÄ fram fler amerikanska lÀngdstjÀrnor i framtiden, tror lagkompisen Julia Kern.

Foto: Christine Olsson/TT

Skidor2023-03-06 06:00

JÀmförelsen mellan lÀngdskidor och skidskytte görs titt som tÀtt och handlar ofta om att intresset för skidskytte Àr större och spritt mellan fler lÀnder ute i Europa.

En anledning som nÀmns Àr att fler nationer gör upp om pallplatser och medaljer i skidskyttet. Svenska skidskytteförbundets dÄvarande generalsekreterare Bengt Jönsson sade bland annat sÄ hÀr 2020, efter det att Stina Nilsson valt att byta karriÀr frÄn lÀngdÄkare till skidskytt:

– LĂ€ngdskidor Ă€r ju nationalidrott i Sverige. Men givetvis Ă€r det roligt att det i skidskyttet kan vara tio olika nationer som kan vinna.

Den hÀr mÀsterskapsvintern visar att det inte Àr nÄgon given sanning lÀngre.

PÄ skidskytte-VM i Oberhof förra mÄnaden var det bara sex olika nationer pÄ pallen, fördelat pÄ tolv grenar. PÄ nyss avslutade skid-VM i Planica var det sju nationer som delade pÄ lÀngdmedaljerna, pÄ lika mÄnga tÀvlingar.

Steg i rÀtt riktning

Det Àr första gÄngen pÄ 14 Är som lÀngdskidorna vinner den "VM-kampen".

– Jag tycker att lĂ€ngdĂ„kningen har tagit ett stort steg i rĂ€tt riktning. Nu har det blivit fler Ă„kare frĂ„n olika lĂ€nder, bĂ„de damer och herrar, som har tagit pallplatser. Det Ă€r vĂ€ldigt viktigt för sporten och bra för publiken ocksĂ„, det blir roligare att titta pĂ„, sĂ€ger Katharina Hennig, vars Tyskland tog silver i damstafetten.

Även pĂ„ OS i fjol var medaljspridningen större i lĂ€ngd (nio lĂ€nder) Ă€n i skidskytte (sju). DĂ€r var det dock en skidskyttetĂ€vling fĂ€rre Ă€n pĂ„ VM.

En reservation Ă€r att starka skidskyttenationer som Ryssland och Belarus pĂ„ grund av kriget i Ukraina Ă€r avstĂ€ngda i Ă„r. Även de ukrainska skidskyttarna har firat framgĂ„ngar historiskt sett, men kan av förklarliga skĂ€l inte konkurrera pĂ„ samma villkor för stunden.

SpÀnnande damlopp

PÄ lÀngdsidan Àr det framför allt de ryska Äkarna som normalt sett hade konkurrerat om medaljerna.

Oavsett statistikens precision sÀger det nÄgot om utvecklingen, sÀger Sveriges landslagschef i lÀngd Anders Byström. Han lÀmnade sjÀlv just skidskyttet, dÀr han ocksÄ var landslagschef, för tre Är sedan.

– Det var spĂ€nnande att höra. Det Ă€r en intressant spaning, för skidskyttarna har alltid skyltat med att man har vĂ€ldigt mĂ„nga nationer dĂ€r uppe. Men nu har ju Norge varit sĂ„ extremt bra dĂ€r ocksĂ„, och sĂ„ Ă€r inte ryssarna med heller. Men det Ă€r intressant och bra att vi fĂ„r fler nationer pĂ„ pallen, sĂ€ger Byström.

En nation som tagit allt större plats i toppen, sÀrskilt pÄ damsidan, Àr USA.

Rosie Brennan, 34, har ordnat tre pallplatser i vÀrldscupen i vinter och hÄller inte alls med dem som hÀvdar att det fortfarande bara Àr Sverige och Norge som lÀgger beslag pÄ topplaceringarna.

– Det stĂ€mmer inte, Sverige och Norge vinner inte hela tiden. Jag tycker att damloppen har varit vĂ€ldigt spĂ€nnande i Ă„r, det Ă€r mĂ„nga som har slagits om segern och det har varit vĂ€ldigt roligt att tĂ€vla. Det Ă€r alltid olika nationer som slĂ„ss om segern: amerikanskor, svenskor, tyskor, norskor, sĂ€ger Brennan.

"Enorm milstolpe"

En annan veteran, italienaren Federico Pellegrino, har genom Ären ofta klÀmt sig in pÄ pallen mellan ryssar och norrmÀn. Han lÄter inte heller sÄ bekymrad över lÀngdÄkningens bredd, men betonar ocksÄ att tÀvlingarna inte Àr allt.

– Visst skulle det bli mer intressant om fler nationer blandade sig i toppen. Men det hĂ€nder fortfarande dĂ„ och dĂ„, sĂ„ vi utövare kan bara göra det bĂ€sta vi kan. Men du vet, lĂ€ngdskidor handlar inte bara om tĂ€vlingarna. LĂ€ngdĂ„kning Ă€r det som alla mĂ€nniskor hĂ„ller pĂ„ med varje helg eller efter jobbet. Det Ă€r det som Ă€r sporten, sĂ€ger 32-Ă„ringen.

Julia Kern, USA, tror Ă€ndĂ„ att det Ă€r viktigt att fler nationer blandar sig i fajten om pallplatser. Lagkompisen Jessie Diggins historiska VM-guld pĂ„ 10 kilometer – USA:s första individuella genom tiderna – var sĂ€rskilt viktigt, sĂ€ger hon.

– Det Ă€r en enorm milstolpe för vĂ„rt land och jag hoppas verkligen att det inspirerar mĂ„nga barn dĂ€r hemma som ser att det Ă€r möjligt, sĂ€ger Kern.

Katharina Hennig hÄller med. Det tyska stafettsilvret pÄ VM gladde henne inte bara som skidÄkare, utan Àven som inspiratör för framtidens stjÀrnor.

– Det Ă€r jĂ€tteviktigt att fler nationer gör upp om pallplatserna. Inte bara för lĂ€ngdĂ„kningen som helhet, utan ocksĂ„ för sportens status inom nationerna. SĂ„ att man fĂ„r mĂ„nga barn och unga att vilja bli lĂ€ngdĂ„kare, sĂ€ger Hennig.

Fakta: Medaljfördelning i skidskytte och lÀngd

HÀr Àr antalet nationer som tagit medalj i skidskytte respektive lÀngd pÄ mÀsterskap sedan 2009.

Samtliga lÀngdmÀsterskap har under perioden innehÄllit tolv grenar.

Skidskytte-VM har sedan 2019 tolv grenar, efter det att singelmixedstafett kommit in pÄ programmet. PÄ OS var det tio grenar 2010, men sedan 2014 Àr det elva (mixedstafett har tillkommit).

2023

Skidskytte-VM: 6.

Skid-VM: 7

2022

OS, skidskytte: 7.

OS, lÀngd: 9.

2021

Skidskytte-VM: 9.

Skid-VM: 7.

2020

Skidskytte-VM: 10.

2019

Skidskytte-VM: 10.

Skid-VM: 7.

2018

OS, skidskytte: 10.

OS, lÀngd: 8.

2017

Skidskytte-VM: 11.

Skid-VM: 7.

2016

Skidskytte-VM: 8.

2015

Skidskytte-VM: 11.

Skid-VM: 9.

2014

OS, skidskytte: 12.

OS, lÀngd: 9.

2013

Skidskytte-VM: 12.

Skid-VM: 9.

2012

Skidskytte-VM: 10.

2011

Skidskytte-VM: 11.

Skid-VM: 8.

2010

OS, skidskytte: 10.

OS, lÀngd: 11.

2009

Skidskytte-VM: 9.

Skid-VM: 11

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!