Speedway har funnits i Smedföraren Ponuts Aspgrens liv sedan han föddes. Ända sedan han var liten har han vetat att det var spedwayförare han ville bli.
– Mina två farbröder körde speedway när jag var barn, så jag kom in på den vägen. De började på speedwayskola när de gick i sjuan och sedan köpte farfar en cykel åt dem, så från och med att jag föddes har jag varit involverad i speedway. När jag var runt åtta år var ju Masarna rätt stora hemma i Avesta också, de hade Tony Rickardsson i laget och vann SM-guld så det var ett stort tryck på speedway i Avesta, säger Pontus Aspgren och fortsätter:
– Alla killar i skolan ville köra speedway, vi lekte speedway med cyklar. Jag hade ju sporten i familjen så jag fick en speedwaycykel rätt tidigt men jag hade väl en liten minicross från att jag var tre år så jag har åkt i hela mitt liv. I böcker från att jag gick i ettan så har jag skrivit speedwayproffs på frågor om mitt framtida drömjobb. Jag har alltid velat satsa på speedway, när jag var liten ville jag bli som Tony Rickardsson, det var min idol.
Aspgrens speedwaykarriär började i Masarnas ungdomsgrupp. Han körde för sin moderklubb i många år men han har aldrig tävlat för Avestaklubben på högsta nivå.
– När jag gick upp på stor cykel åkte Masarna ur Elitserien, så jag körde i Allsvenskan för Masarna under de första åren.
2017 kom Aspgren till Smederna från Gislavedslaget Lejonen.
– Jag hade 50 mil till varje hemmamatch nere i Gislaved, så det var en stor faktor till att jag valde Smederna. Eskilstuna är bara en timme hemifrån De ville ha mig och jag tyckte de hade ett proffsigt upplägg på hela organisationen och Jerker (Eriksson, lagledaren) skulle även komma tillbaka.
Tillsammans med Smederna satte 30-åringen upp en treårsplan om att laget skulle vinna SM-guld om tre år, vilket man lyckades med redan det första året.
– Så bra hade vi väl inte planerat att det skulle gå när jag skrev på, säger Pontus Aspgren.
Därefter fortsatte Smederna att vinna ytterligare två guld innan Eskilstunalaget stod över Bauhausligan på grund av coronapandemin. Då valde istället Aspgren att köra för Indianerna.
Det blev dock bara en säsong i Kumlalaget för 30-åringen som inför säsongen vände hem till Smederna igen.
– Det var inte självklart att jag skulle komma tillbaka, jag trivdes bra i Indianerna och de ville ha mig kvar så jag förde diskussioner med båda lagen. Jag var lite orolig över att Smederna skulle stå över igen om coronan skulle fortsätta men jag kände tillslut att jag ville komma tillbaka till Smederna, det var det bästa för min satsning framåt. Jag har ett otroligt bra stöd härifrån och när jag vägde in alla pusselbitar kändes Smederna som det bästa alternativet.
Pontus Aspgren och Smederna har nu nästan blivit synonymt med varandra. Han har ett stort stöd från Eskilstunapubliken och känner sig som hemma i staden.
– Det är otroligt mycket fans som kommer fram till en. Jag har ju blivit smed och känner mig som det också, Smederna känns som min hemmaklubb. Allting har fungerat så bra här och jag trivs otroligt bra, allt från klubben och sponsorer till funktionärer och fans. Jag bor ju inte i Eskilstuna men jag känner mig väl nästan lite som en Eskilstunabo, säger Smedföraren.
Under sin tid i Smederna har Aspgren tagit stora kliv i sin utveckling och idag är han en av lagets allra bästa och viktigaste förare.
– När jag körde i Smederna under 2019 började jag åka betydligt bättre, det var även då jag började samarbeta med Peter Nahlin. Jag har alltid varit snabb när jag tagit starten men problemet jag hade tidigare var att jag var för ojämn från start. Under förra säsongen i Indianerna tycker jag att jag växte jättemycket. Jag fick ett stort förtroende och hade bra lagkamrater som hjälpte till. Jag har tagit små steg för varje år men under förra säsongen tog jag ett rejält kliv, säger han och fortsätter:
– Jag tar det steg för steg varje säsong och är väl lite av en late bloomer som det kallas. Jag är 30 nu och det har tagit många år för mig att komma hit. Vissa föds med talangen och andra måste jobba hårdare för att lyckas och jag är en av dem som har jobbat hårt för att komma hit. Jag har bra folk runt omkring mig och ser ingen anledning att jag inte ska kunna lyckas bli ännu bättre. Mitt mål är att köra GP och vara en av de bästa i världen.
Under säsongen har Smederna varit näst intill oövervinnerligt. Laget har endast förlorat två matcher i serien och går för ytterligare ett SM-guld.
– Vi har jättestora chanser att vinna igen, precis som vi haft de tidigare åren vi kört, säger Aspgren som pekar på att sammanhållningen och bredden är nyckelfaktorn till att det gått så bra.
– Vi har en jättebra sammanhållning och sedan har vi även en bra hemmabana och ett bra lag. Vi är väldigt jämna, vi har väl ingen Tai Woffinden eller Fredrik Lindgren i laget men nästan alla av oss tar väl hem tio poäng varje match. Är vi fem förare som tar tio poäng så är det 50 poäng och då vinner man matchen, jag tror det är vår jämnhet vi vunnit på.
Under tisdagskvällen kör Smederna hemma mot Kumlalaget Indianerna. Det är säsongens sista hemmamatch innan slutspelet och näst sista matchen i grundserien. Efter mötet med Indianerna återstår bara bortamatch mot Västervik den 7 september.
Så här ställer lagen upp under tisdagen på Motorstadion.
Smederna: Michael Jepsen Jensen, 2) Andzejs Lebedevs, 3) Gleb Chugunov, 4) Grigorij Laguta, 5) Pontus Aspgren, 6) Johannes Stark, 7) Max Belsing.
Indianerna: 1) Chris Holder, 2) Ludvig Lindgren, 3) Niels-Kristian Iversen, 4) Jonas Jeppesen, 5) Max Fricke, 6) Jonatan Grahn, 7) Gustav Grahn.
Matchen drar igång klockan 19 och du kan förstås följa hur det går via vår textrapportering på ekuriren.se.