Med ett stort leende tar John emot i foajén på hotellet där han ofta bodde under sin tid i Smederna.
Hotellet som fortfarande minner om tiden då Johan Theofron Munktell styrde och där moderna tåg och traktorer planerades.
Det sägs att Munktell hade ett stort hjärta, precis som den nu 57-årige amerikanen bredvid mig i soffan verkar ha.
Okej, både speedwaykarriären och livet i sig har haft sina mörka sidor och det finns säkert några som inte håller med.
– Jag var så nära att bli alkoholist när jag körde här. Det var fester och jag hade inte något att göra vid sidan om. Många gånger var det väldigt ensamt, säger John och tystnar ett tag innan han fortsätter:
– Min mekaniker Knutte Larsson hjälpte mig igenom många svåra saker.
Intill oss sitter styvsonen Nicklas. Hans mamma Kristina Cook och John träffades när livet gick på högvarv. Sedan föddes parets gemensamme son, Fred Cook som nu hunnit bli 24 år. Han bor liksom John i USA. Nicklas åker ofta dit.
I december förra året förlorade pojkarna sin mamma. Då hade John och Ninni, som hon kallades, gått skilda vägar flera år tidigare.
– Nånstans märktes det ändå att det var en bestående kärlek, säger Nicklas.
För bara lite mer än en månad sedan förlorade John sin mycket nära vän, Gunnar Alverholm, och för två år sedan dog brodern Frank Cook som var anledningen till att John kom in på speedwayspåret.
I dag lever John sitt vardagsliv i Oroville i Kalifornien och har knappt en timmes bilfärd till Sacramento där hans 83-åriga mamma Glenda bor på en stort tomt som inhyser verkstaden som användes när bröderna Cook var aktiva.
– Farmor är en riktig ståltant, säger Nicklas och skrattar.
Efter att ha brutit ryggen i en motocrossolycka för några år sedan är den förre speedwaystjärnan John Cook sjukpensionär.
– Jag hjälper till i olika racingteam, säger han och fortsätter:
– Jag har ett bra liv. Nu är det jag, pojkarna och mamma och titta bara på hur bra jag hållit mig i fin form.
Han pekar mot kroppen och leendet är tillbaka.
John kliar sig i ansiktet, frågare ännu en gång om vi inte vill ha kaffe eller något annat att dricka och visar bilder i mobilen.
Han pratar mycket och snabbt. Om det mesta. Från nu och då.
Polska poliser, vackra tjejer och när han såg Tony Rickardssons buss passera en gång när han var ute och åkte jetski vid Hjälmaresund, hur bussen kom tillbaka, stannade och Tony var med och åkte ett tag.
John och kompisen Tommy Cirello, som är en stor dragracingentusiast, har varit ute på en turné i Europa. Först GP-tävlingen i Friends Arena, sedan Magnus Zetterströms sista show och även en resa till Toruns GP hanns med innan det blev några avslutande dagar i Eskilstuna igen.
– Det är den galnaste resa jag gjort, säger Tommy och skrattar innan han fortsätter:
– Jag hade ingen aning om att John var så älskad av så många inom speedwayen. Överallt vi kom var det många som ville skaka hand och sa "Åh, John Cook, cowboy".
På Motorstadion i Eskilstuna fick han vara med och "leka" på Zorros sista show. När namnet lästes upp blev det stora hyllningar från publiken.
– Det var helt fantastiskt, ofattbart, säger John och ser rörd ut.
Han, Tony Rickardsson, Tony Olsson och Peter Nahlin – som alla förövrigt körde SM-finalen i Mariestad där Cook vann – fick åka några varv. En kul upplevelse.
Höjdpunkten från sin långa karriär är från 1992, strax efter att Fred föddes, då Indianernas John Cook vann den nyss nämnda SM-finalen.
– Alla stora namn var med. Per Jonsson, Jimmy Nilsen, Tony Rickardsson, Henka Gustafsson, Peter Karlsson. Det är mitt allra största minne, säger John och fortsätter:
– Men utan Kristinas hårda slit och stöd hade jag nog inte vunnit SM.
På lördagen avgörs VM-serien. Amerikanen Greg Hancock leder och ser ut att ta en ny titel. Något som Cook håller tummarna för att vännen gör.
– Greg är en väldigt speciell person. Han tar sig alltid tid för alla. Jag hoppas det går bra för honom i Australien men det var synd att (Jason) Doyle blev skadad, säger John.
– Gregs son kom fram till mig och sa "pappa berättade för mig hur du håller kopplingen". Det fick mig att känna mig "pretty damn good". Sedan var det kul när Tai Woffinden ropade på mig och sa "Cook, jag vet vem du är".
Vad tror du om speedwayens framtid?
– I Europa är det alltid bra. I USA däremot är det bekymmer, det är svårt för våra killar att konkurrera med polska och svenska förare som har så bra uppbackning.
John sneglar ut mot receptionen. Snart är det dags för middag med Sören Alverholm, Nicklas med flickvännen Sara, Tommy och så en annan legendar – Bernt Persson.
– Bernie hade stort inflytande på min karriär. Han är som min svenska pappa, säger John.