Pierre Lund är väldigt tacksam för att det finns människor som bryr sig.
Pierre Lund hade ett jobbmöte inbokat i Stockholm och åkte från Katrineholm, där han bor med sin familj.
– När jag klev på tåget kände jag mig lite snurrig men tänkte inte mer på det. Sedan minns jag inte mer än då jag vaknade upp och att det var en läkare på tåget som försökte få liv i mig. De andra runtomkring hade väl märkt att jag kippade efter luft, det var lite mardrömslikt. Att sedan vakna upp och inte veta ... det var en otäck känsla, berättar Pierre.
– Jag har ju varit medvetslös i min speedwaykarriär när jag kraschade en gång i Norrköping. Då kom jag inte ihåg två dagar tillbaka i tiden men jag har aldrig tidigare svimmat av så här.
Hur länge var du borta?
– Ingen aning. Jag hann inte fråga om det men det var nog inte så länge. Men jag satt ju ner och då kanske ingen märker något först, många sitter ju nästan och sover på tåget på morgonen. Men jag måste väl ha gjort något ljud ifrån mig så de reagerade i alla fall. Det var flera runt om mig som hjälpte till så jag är väldigt tacksam för att det finns folk som bryr sig.
Pierre tror att han svimmade någonstans mellan Gnesta och Flemingsberg.
– Jag har dålig tidsuppfattning just då. Jag var väldigt kallsvettig när jag vaknade och då sa läkaren att "vi ringer ambulans och får in dig till Huddinge". Som man är sa jag då att "jag känner mig piggare nu". När vi precis passerat Flemingsberg började jag bli yrslig igen och höll på att svimma en gång till. Då ringde de 112 och vi hade hela tiden uppkoppling mot sjukhuset. Tåget stod och väntade på centralen i Stockholm tills ambulanssjukvårdarna kom och hämtade mig.
– Några vänliga själar var kvar och hjälpte mig tills ambulanssjukvårdarna kom.
Sedan kördes Pierre till Sankt Görans sjukhus där han fick stanna hela dagen. Flera undersökningar gjordes, bland annat togs EKG, innan han fick åka hem.
– Det var troligtvis blodtrycksfall. Jag fick en check av hjärta och sånt men det var inga såna konstigheter men det kan ju vara många orsaker till att man svimmar av.
Pierre Lund missade därför bland annat Elitspeedway Sveriges möte i Linköping på tisdagseftermiddagen och Smedernas styrelsemöte under onsdagskvällen.
– Första tanken jag hade var att "jag ska ju på ESS-möte på eftermiddagen och kanske hinner från sjukhuset" men den tanken var ju bara dum, säger Pierre och skrattar.
– Nu är jag hemma igen och fit for fight snart hoppas jag. Jag känner mig fortfarande lite yrslig och illamående och har legat framför tv:n hela dagen. Jag ska ta det lugnt några dagar och är sjukskriven resten av veckan. Det kunde ju ha varit något OS eller så men det har man ju inte prickat in (skratt), jag får väl följa gamla Johan Falk-filmer.
Pierre blir allvarlig igen och säger sedan:
– Det gick så himla fort. Jag kände mig bara lite yr och helt plötsligt var jag bara borta. Varför hände det? Jag är tacksam för att de inte hittade någonting allvarligt.
– Men det är lite oroligt, det var knappt jag vågade somna i går.
Pierre säger att även andra saker gör sig påminda nu, bland annat när han som ledare var först framme då en ung förare kraschade svårt och blev förlamad.
— Han bara låg och skakade och jag fick inte kontakt med honom. Såna grejer kommer upp i huvudet också som man varit med om, även Hendersons olycka. Det finns många såna historier genom åren och då inser man att livet är skört.