Klockan var tjugo över tre på måndagseftermiddagen den 7 augusti, när Jacob Högfeldt öppnade ett kuvert med sitt namn på. Kuvertet innehöll en lapp med texten "snart är du död", och ett okänt vitt pulver. Han och kommunstyrelsens vice ordförande Monica Lindell Rylén (S), som också befann sig i rummet, släppte allt de hade för händerna, gick ut och stängde dörren.
De kontaktade säkerhetsavdelningen, som i sin tur tillkallade polis. Efter en tid kom också räddningstjänsten som lät utrymma kommunhuset och tog hand om pulvret.
Inledningsvis var det polisen i Strängnäs som ledde förundersökningen, men nu har Säkerhetspolisen tagit över den.
– Anledningen till det är att det kan finnas kopplingar mellan den här utredningen och en utredning som bedrivs hos oss sedan tidigare. Vi har misstankar om att de sitter ihop, säger Simon Bynert, pressekreterare vid Säkerhetspolisen.
Misstänker ni samma gärningsperson?
– Det kan vi inte gå in på när det fortfarande pågår en utredning. Men det vi kan säga är att det handlar om den centrala statsledningen och där är det vi som ansvarar för säkerheten, säger han.
Men har ni en misstänkt?
– Ja det finns en misstänkt person. Det vidtas en rad utredningsåtgärder, men jag kan inte säga mer eftersom det råder förundersökningssekretess. Det pågår en hel del tekniskt arbete så det blir inget åtal inom närtid, säger Simon Bynert.
Han berättar att det inte är en standardrutin att säkerhetspolisen tar över alla fall om hot mot politiker.
– Det är snarare tvärt om, om en lokalpolitiker blir hotat så är det i allra alla flesta fall en fråga för lokala polismyndigheten. Men det är ändå förhållandevis vanligt. Vi har tydliga ansvarsområden och tar över utredningar av samordningsskäl, två myndigheter kan inte utreda samtidigt, berättar han.
Det kan finnas kopplingar mellan den här utredningen och en utredning som bedrivs hos oss sedan tidigare. Vi har misstankar om att de sitter ihop.
Simon Bynert, pressekreterare vid Säkerhetspolisen
Han kan också berätta att pulvret i kuvertet som Jacob Högfeldt öppnade inte var mjältbrand eller något annat farligt. Den tekniska analysen visade att det var helt ofarligt.
Det visste man dock inte när brevet öppnades. Kommunen, Strängnäspolisen och räddningstjänsten agerade skarpt. Men ändå dröjde det mer än en timme och tjugo minuter innan kommunhuset utrymdes den där augustieftermiddagen. Miriam Wesslén Dechicha är kommunens säkerhetssamordnare och var i tjänst när brevet kom.
– Det berodde delvis på att vi inte ville skapa oreda. Varken vi på säkerhetsavdelningen eller polisen uttryckte att vi borde utrymma. Det bestämdes först i samråd med räddningstjänsten när de kom, säger hon.
Så här i efterhand tycker hon att kommunen borde ha agerat snabbare.
– Jag hade gärna sett att vi utrymde på en gång, säger Miriam Wesslén Dechicha.
Hon berättar att det fanns en viss osäkerhet och ovana från kommunens sida om vem som hade mandat att göra vad. När allt var över påbörjades därför ett arbete med att se över rutinerna.
– Vi satte oss ner tillsammans med polisen, räddningstjänsten och Securitas och skaffade oss en lägesbild. Vi tittade på vad som gick bra och mindre bra. Vi har tagit fram åtgärder men framför allt tagit del av varandras rutiner. Vad gör polisen och vad gör räddningstjänsten i en sån här situation? Det är viktigt att veta att det är polisen som leder händelsen, det behövde vi förtydliga, säger hon.
All säkerhetspersonal har fått uppdaterade rutiner, men även de kommunanställda som hanterar post. I alla utrymmen där brev öppnas i kommunhuset finns nu plasthandskar och förslutningsbara platsfickor för att mystiska brev med okända ämnen snabbt ska kunna tas omhand. De har också fått information om hur de ska agera, steg för steg, i en liknande situation.
‒Vi har informerat internt om hur man gör en manuell avstängning av ventilationssystemet, så att inte pulvret sprids i huset. Och vi kommer att öva på det här scenariot för att se att alla steg i kedjan fungerar, säger Miriam Wesslén Dechicha.
Mårten Eskilsson, räddningschef i Strängnäs kommun, tycker att både kommunanställda och polis agerade rätt på det stora hela den 7 augusti. Det hade varit snabbare att utrymma och strypa ventilationen genom att dra i brandlarmet, men det är inte alltid den bästa lösningen anser han.
‒Det kan vara bättre att starta en ordnad utrymning. Annars kan människor passera genom ett utrymme där brevet har varit. Om det brinner ser man om det är rök i ett rum och tar en annan väg, men ett pulver är det inte säkert att man märker. Dessutom kanske man behöver spärra av ett område utanför huset, och då vill man inte att människor ska utrymma dit, säger han.
Räddningstjänsten hade övat på situationer som den här och personalen visste därför hur de skulle agera när de kom till kommunhuset. En så kallad kemdykare, en brandman med rätt utrustning och utbildning, gick in i rummet och dokumenterade situationen och tog hand om det okända pulvret.
Vad ska man göra om det dyker upp ett brev med ett okänt ämne på sin arbetsplats?
– Tyvärr finns det inte ett enkelt svar, utan det beror på hur lokalen ser ut. Men man ska kontakta polisen och räddningstjänsten och försöka se till att inga fler kommer i kontakt med ämnet, och förstås inte bära med sig någonting därifrån, säger Mårten Eskilsson.
Dagen efter hotbrevet var Jacob Högfeldt i tjänst som vanligt. Han berättar att det jobbigaste var att tala om vad som hänt för sina nära och kära, men sedan bleknade dramatiken snart. I dag tänker han inte mycket på hotet, men han tycker inte heller att det ska glömmas bort eller tystas ner.
– Vi får inget bra samhälle om vi inte pratar om sånt här. Det är ett agerande som stör demokratin, och om det får fortgå hämmar det möjligheterna att få fler att engagera sig politiskt, säger han.
Inom kort ska politikerna i Strängnäs kommun rösta om att lägga ner flera skolor, något som rört upp ilska hos vissa kommunmedborgare. I år är det dessutom valår, vilket innebär att extra mycket rampljus riktas mot politiken. Jacob Högfeldt oroar sig för vad som händer om hot mot politiker blir vanligare.
– Vår demokrati bygger på att vi väljer några som ska fatta beslut åt oss alla. Men uppdragen blir allt med krävande och komplexa och besluten allt svårare. Om pressen samtidigt blir för stor blir det ännu svårare att rekrytera personer som vill engagera sig, både inom politiken och på tjänstemannasidan, säger Jacob Högfeldt.
Han berättar att han så ofta han kan och hinner försöker erbjuda arga och missnöjda medborgare att träffa honom och prata om problemet öga mot öga.
Vad skulle du säga om du fick chansen att prata med personen som skickade hotbrevet till dig?
– Jag är inte säker på att det hade gett något, så jag har inget att säga.