Tanken med evenemanget är att ge de gymnaster som antingen inte har tävlat alls tidigare eller bara har provat på det några enstaka gånger en chans att skaffa sig lite erfarenhet.
I stället för vanliga domare har man därför så kallade tyckare som bedömer hur deltagarna presterar i de olika grenarna.
När tidningen kikar in för ett besök står värdklubben Eskilstunagymnasternas lag Tigrar just utanför dörren till hallen, beredda att gå in och tävla. Först gäller hopp och där är de unga tjejerna noga att sträcka ut ordentligt och le för domarna när de landat. Därefter får de även hoppa på en plint, några i laget väljer till och med att göra en volt över plinten.
– Vi ska in lite senare och tävla på matta men vi tycker att det gick bra. Vi var jätteduktiga, säger fem–sex pratsugna Tigrar som rusar till oss när vi gör en kort intervju.
Vad är det allra bästa med truppgymnastik?
– Det är att vi får tävla tillsammans och det viktigaste är att ha roligt. Om någon inte är så nöjd kan de andra hjälpa till och peppa den.
Precis efter Tigrarna är det dags för ett annat lokalt lag i midiklassen, nämligen Malmköping. För deras del handlar det om matta och de rödsvartklädda ställer upp sig på ett led och visar sedan sina konster en efter en på mattan.
Den här gången var dock konkurrensen lite för tuff i midi så inget av de lokala lagen nådde en pallplacering, däremot i andra klasser. I mini tog Gripsholm guld i hopp och silver i matta, i maxi blev det tvärtom, guld i matta och silver i hopp. Där övertygade även Malmköping med guld i hopp samt silver och brons i matta.
Gripsholm segrade även i klassen Valfrid äldre medan hemmaklubben Eskilstunagymnasternas killar vann Valfrid yngre med Malmköping på bronsplats.
Men som Tigrarna sa: Det viktigaste i den här tävlingen var att alla hade roligt.