I dag befinner sig Viktor Frisks liv på rätt köl. Men att slå följe med UR:s tv-team och grotta i gamla minnen ur uppväxten är en påminnelse till både honom och tv-tittarna om att resan har varit lång.
Knappt har intervjun hunnit börja förrän Viktor Frisk med bara en mening summerar hela upplevelsen.
– Det känns så jävla utlämnande.
Och faktum är att när han först fick frågan om att delta i "Min ångest och jag" så tackade han nej. Det kändes för privat.
– Men när vi väl började spela in så tänkte jag bara "nu kör vi".
Efter ett tag blev inspelningsprocessen nästan läkande. Viktor säger att det kändes skönt att prata ut och dela med sig. Kanske kunde han genom att vara öppen med sin resa stötta någon där ute som tampas med liknande utmaningar?
Viktor Frisk har adhd och bipolär diagnos.
I programmet öppnar han upp om de utmaningar som diagnoserna för med sig och om sin långvariga kamp mot ångesten.
Inga lätta ämnen.
När kamerorna började rulla var det först inte helt enkelt att dela med sig. Sedan insåg han att han inte hade något att förlora.
– Det är ju inte som att jag har varit tyst tidigare, eller som att jag inte berättat om allt annat. Det har varit en av mina styrkor under alla år.
Viktor återkommer till att han förstått att han genom att dela med sig av sin sorg kan ge hopp till andra. Att psykisk ohälsa är ett brett begrepp och att de som kämpar med den finns överallt.
Programmet följer Viktor Frisk under flera veckor och på flera fysiska platser.
Det var där någonstans som jag började fly från mig själv
Viktor Frisk om minnena från Stålforsskolan
Särskilt bränner det till under scenerna i hemstaden.
I en nyckelscen beger sig Viktor Frisk och tv-teamet till Stålforsskolan.
Det blir några ögonblick äkta och känslosamt tv-tittande.
Viktor Frisk pallar inte gå in i sin gamla skola.
Han blir stående utanför, minns den tuffa tiden – och vänder på klacken. Vad var det som hände i den scenen, egentligen?
– Det är intressant. Det har jag också reflekterat över. Det var en känsla av "jag orkar inte ta det här". För det finns ganska mycket dåliga minnen där. Och det var där någonstans som jag började fly från mig själv.
Viktor tittar ut genom de stora fönstren. Gråa, tunga moln över Vasastan. Hunden Bobbo dyker upp vid köksbordet, hoppar upp på en stol och sätter sig bredvid. Som om han känner av att husse behöver lite stöd. Bland de tyngsta ämnena som tas upp i Viktors avsnitt är hans bipolära diagnos och hur ett trauma i början av 20-årsåldern fick honom att utveckla destruktiva tendenser som han aldrig tidigare varit i närheten av.
Han kallar det som han var med om för "psykisk misshandel", och säger att vägen mot att läka har varit lång. Mer än så är svårt att skriva om utan att spoila för mycket ur avsnittet – men efter ett par år av vad Viktor kallar för "rent mörker" bestämde han sig för att ta sig ur avgrunden.
I dag är han på rätt köl.
En annan grej som är väldigt stark under scenerna i Eskilstuna är samtalen mellan dig och dina föräldrar. Hur var det att ha med dem på den här resan?
– Viktigt. De är ju som en viktig pusselbit i helheten i hela mitt liv. De har varit ett otroligt stöd för mig hela tiden och backat mig i allt, så det var viktigt att ha med dem.
När tidningen kommer på besök hänger Viktor Frisk och hunden Bobbo i köket i den stora lägenheten i Stockholm.
Under en kort sekvens diskuterar ni verkligen det mörkaste av mörka. Att du vid en tidpunkt inte ens var säker på att du skulle få leva att se din egen 27-årsdag. Hur var det att ha de samtalen med sina föräldrar?
– Fruktansvärt. Vi har aldrig riktigt tagit i de orden förut, aldrig riktigt kommit så djupt. Men när vi gjorde det så var det skönt. Det kändes som att man öppnade upp sig. Och när tv-teamet lämnade så kändes det fortfarande bra, vi kunde fortsätta prata om det.
Eftersom programmet fokuserar på sådana tunga ämnen är det lätt att fastna i allt det jobbiga. Men en positiv aspekt med att ta tjuren vid hornen och bearbeta smärtan i stället för att fly från den är att det faktiskt går att få bukt med sina problem.
Förutom att delta i olika tv-program spenderar Viktor Frisk mycket tid med sitt företag Hipe agency som arbetar med kommunikation, PR, tech och sociala medier. Dessutom har han en återfunnen passion för musiken och håller på att återuppta samarbetet med Samir Badran.
I dag mår Viktor Frisk bättre än på länge. Men sina diagnoser kommer han behöva tampas med resten av livet.
Hur känns livet för Viktor Frisk i dag?
– Det känns som att livet är komplett. Jag har träffat kärleken och hittat en stabil grund i livet, funnit det som jag mår bra av. Det känns som att alla bitar faller på plats nu. På något sätt känns det som att jag snart kommer få belöningen för allt jag kämpat för under flera års tid. Så jag tror att 2024 kommer bli ett fint år.
"Min ångest och jag" har premiär i SVT2 och på UR Play onsdagen den 15 november.
De senaste åren har Viktor Frisk ägnat stor tid åt sin egenstartade byrå vid namn Hipe agency.
