Den aktuella förskolan inledde en utredning, men pedagogen som hade kränkt barn genom våld valde att sluta innan den var klar.
Ett av fallen började med spilld mjölk:
"Det var en situation som urartade och slutade med att pedagogen tappade sin professionalism", enligt anmälan. Dispyten utvecklades till en maktkamp och när barnet slog pedagogen på kinden svarade den vuxne på samma vis.
"När XXX landade på pedagogens kind så for XXX egen hand ut och träffade barnet på kinden. Pedagogen själv säger att det var som en reflex. Dock var det ett slag och det kan aldrig vara ett sätt som vi i förskolan hanterar en situation".
Den anställda kontaktade själv rektor om det inträffade och denne beslutade att inte stänga av den anställda från sin tjänst. "Det finns ett fortsatt förtroende för pedagogen trots det som hänt", skriver rektorn i sin uppföljning av ärendet.
Jag blev ledsen för det gjorde ont och jag blev lite rädd
Utsatt barn
På en annan förskola finns två anmälningar gällande en pedagog som har brukat våld mot barn – båda gångerna i samband med lässtunder. I utredningen av det första fallet beskriver pedagogen hur ett av barnen väsnades och inte satt still, vilket störde de andra barnen. Pedagogen slog då till boken, som barnet hade i knäet, med sin egen bok.
"Barnet blev tyst och sänkte huvudet. Efter några minuter tittade barnet upp igen och då bad pedagogen om ursäkt", enligt utredningen.
Pedagogen tyckte inte att det kändes bra när hen såg barnets reaktion.
Bara två dagar senare var det dags igen. Ett barn väsnades varpå pedagogen tog tag om barnets arm och förde ut honom ur rummet. En kollega berättar i utredningen att barnet såg ledset ut och att han sa att pedagogen hade "dragit hårt" i armen. Den vuxna som förde ut barnet ska dock inte ha upplevt att det var hårt eller att barnet blev ledset.
I utredningen säger barnet att den anställda tog honom i armen och att han inte fick vara med för att han busade.
"Jag blev ledsen för det gjorde ont och jag blev lite rädd", säger han.
Den anställda följde inte upp någon av de båda situationerna med barnet och informerade inte heller rektor, vårdnadshavare eller kollegor om det inträffade. När händelserna blev kända inleddes två parallella utredningar och den anställda stängdes av från arbetet under tiden.
Innan utredningen var klar valde den anställda att säga upp sig.
– Det är sorgligt att det här händer, oavsett om incidenterna sker tätt inpå eller mer sällan, säger rektorn om de båda fallen och fortsätter:
– Men det är jättebra att vi uppmärksammar det och gör kränkningsanmälningar och tar det på allvar när det händer.
Trots att den anställda inte själv larmade om det inträffade säger rektorn att personalen är väl medveten om var gränserna går.
– Vi går igenom det regelbundet, så det bör man veta. Sen kan den enskilda bedömningen skilja sig åt, precis som hur öppen och ärlig man är.
Förekommer det mycket kränkningar på förskolan?
– Ja, det händer mycket under en dag på en förskola. Men pedagogerna är också väldigt skickliga på att stötta och hjälpa varandra, säger rektorn och fortsätter:
– När det handlar om barn som kränker varandra så är det klart att det sker saker i barngrupperna, men det tycker jag också att pedagogerna, utifrån de förutsättningar som är, är duktiga på att avstyra och förebygga.
Bland kränkningarna där personal har utsatt barn finns ett fall där ett barn glömdes kvar på gården när verksamheten flyttades över till andra sidan av förskolan på eftermiddagen. I utredningen står: "När pedagog upptäckte det och skulle gå leta möttes pedagog av vårdnadshavare och barn på parkeringen". Efter det inträffade infördes nya rutiner – som att man ska dubbelkolla i Vklass för att se att alla närvarande barn är samlade vid förflyttningen och att man ska se över gården innan man går.
En annan vårdnadshavare kom för att hämta sitt barn på förskolan och såg en pedagog dra hens barn och en kamrat i varsin hand ute på gården. Vårdnadshavaren tolkade situationen som att pedagogen var irriterad för att barnen hade sprungit in på en angränsande gård. På väg till bilen klagade barnet över ont i armen – pedagogen upplever dock inte att hen kränkte barnet.
Utöver förra årets fem fall finns elva ärenden där utredningen har landat i att det inte handlar om någon kränkning, eller att det inte går att bevisa. Tre av dessa anmälningar är gjorda av anställda som har uppfattat att deras kollegor har gjort något kränkande. Övriga åtta anmälningar kommer från vårdnadshavare.
"Förskolan har nolltolerans för kränkningar och agerar skyndsamt och kvalitetssäkrat enligt de rutiner som finns. Om en utredning visar att en kränkning har skett så startas även en arbetsrättslig utredning som genomförs med stöd av HR", säger Emma Sandin, biträdande förskolechef på kommunen.
Emma Sandin, avdelningschef för förskola på Eskilstuna kommun, berättar att man har gjort en satsning för att fler incidenter ska anmälas.
– Vi ska anmäla allt som kan vara en kränkning. Sen får utredningen visa om det är det eller inte. Och vi kan se i vår dokumentation att det också görs, eftersom ungefär 30 procent av det som anmäls inte bedöms vara en kränkning, säger hon och fortsätter:
– Och om det sker en kränkning så har vi rutiner för det beroende på om det handlar om barn-barn eller medarbetare-barn. Om det är det senare så har vi HR som stödjer i en arbetsrättslig process kring det.
Daglem Nilsson, som själv är specialistbarnskötare i Eskilstuna, kommer aldrig glömma stunden då det gick upp för henne vad hennes dotter hade varit med om på förskolan. Det var en septembereftermiddag för ett par år sedan som en pedagog ringde upp och berättade att hen och dottern "inte hade kommit överens" under dagen. De avslutade samtalet och Daglem tänkte att det inte var någon stor sak, hennes dotter var i en period av treårstrots och konflikter var inget konstigt.
Morgonen därpå fick hon dock en kalldusch när hon mötte en annan förälder på förskolan.
– "Hur mår hon? Jag trodde att hennes arm skulle hänga där i pedagogens hand" sa den andra mamman och jag kände hur mitt hjärta gick sönder, minns Daglem.
– Att personen hade ringt mig och målat upp en annan bild för mig för att jag skulle vara lugn. När jag förstod vad som hade hänt kändes det inte bra. Det var inte sanningen, jag kände mig lurad.
Hon kontaktade rektorn och krävde en kränkningsutredning och polisanmälde dessutom händelsen. Då som nu reflekterar hon framför allt över hanteringen av situationen. Hon upplevde en tystnadskultur och en ovilja att göra kränkningsanmälan.
– Det var andra vuxna på gården och i efterhand har de sagt till mig att det var bra att jag gjorde en anmälan. Varför vågade de inte göra det själva då?
När några struntar i att göra anmälningar så visar de inte hur verkligheten ser ut egentligen – och de andra som faktiskt rapporterar som de ska sticker ut negativt i statistiken, konstaterar Daglem Nilsson, specialistbarnskötare vars dotter blev utsatt på förskolan, utan att någon anmälan gjordes. "Om man jobbar på förskolan ska man ställa upp för barnen, och anmäla när det blir fel", säger hon.
Avdelningschef Emma Sandin förklarar att man aktivt jobbar för att personalen ska anmäla allt som kan vara en kränkning.
– Det är min absoluta bild att vi har en hög medvetandegrad och är det så att vi misstänker att det är en kränkning, då är det en anmälan som sker och upprättas. Vi jobbar ju i team och det är min bild att utfallet av den resa vi har gjort under de här fyra åren är ett kvitto på det, säger hon och fortsätter:
– Det finns en dialog kring arbetet. Sen kan det vara svårt ibland, absolut.
Hon konstaterar att effekten blir ett ökat antal anmälningar, men att så många som 30 procent inte bedöms vara någon kränkning i lagens betydelse.
– Vi har en trygg förskola. Det känns jätteviktigt att förmedla, säger Sandin.
Daglem Nilsson reflekterar över situationen med hennes dotter och uppmanar alla sina kollegor på förskolorna att använda de system som finns för att fånga upp när något går snett.
– Man måste vara modig, det är väldigt viktigt. Folk kan ha fel uppfattning och tro att en kränkningsanmälan är värsta grejen och att man ska råka illa ut. Jag vet inte hur statistiken ser ut nu, men jag hoppas att det har blivit bättre.
Många fler anmälningar
2023 gjordes 92 kränkningsanmälningar, vilket är 51 procent fler än året innan.
De 92 ärendena kommer från 32 stycken förskolor – alltså 61 procent av det totala antalet kommunala förskolor i Eskilstuna kommun. Förra året var det 43 procent som hade anmälningar. Förra året gjordes 61 kränkningsanmälningar, därmed har de ökat med över 50 procent.
I den årssammanfattning som Eskilstuna kommun har gjort framgår att 65 procent av anmälningarna gäller pojkar som ska ha kränkt någon annan. 23 procent av anmälningar gäller anställda.
"Verbala och intima kränkningar har minskat jämfört med 2022, medan våld och hot/tvång har ökat markant", konstaterar man.
En tredjedel av utredningarna kom dock fram till att det inte var frågan om någon kränkning.
Källa: Eskilstuna kommun
