Biskopskvarn i Strängnäs.
Det som visar sig bli en 2,5 timmar lång polisinsats är precis på gång att börja.
– Vi hoppas hitta narkotika, vapen eller efterlysta individer. Allt för att försvåra för den kriminella miljön, säger insatsledaren Peter.
Två polisbussar från Eskilstuna har precis parkerat. En tredje, civilbuss, har redan varit här i några minuter. Poliserna Admir, Peter och Tobias samt aspiranterna Ewa och Hanna hoppar ur de målade bussarna. Arbetet påbörjas direkt.
Admir går med bestämda steg rakt ut i vägen. Han lyfter höger hand och formar ett stopptecken, samtidigt som den vänstra vinkar in bilisterna till kontrollplatsen som ligger längs med väg 55.
– Vi kör laser och tar in folk för att blåsa. Om vi ser att det är någon skev bil så tar vi in den också. Märker vi att det är en grovt kriminell så tar vi beslut om husrannsakan, drograttfylla och så vill vi in i bilen, säger Peter.
Det primära är att kontrollera den tunga trafiken. Det sekundära att hitta gängkriminella.
– Vi vet att det åker en hel del tungt kriminella som är kopplade till gängkonflikter här. Så vi hittar mycket vapen och droger, säger Peter.
Hur väljer ni vilka bilar som ska stoppas?
– Vi brukar ta in allt. Allt, allt, allt.
Så det är bara ren tur för er om det är en kriminell som stoppas?
– Ibland går vi på tips om att en individ kan befinna sig på en viss väg en viss tid. De tar ofta småvägar och åker konstiga tider. Vi hittar ofta en del grovt kriminella, yrkeskriminella, rattfyllon och dåliga bilar vid de här kontrollerna.
Men det finns de som försvårar polisens arbete.
– Den där grova rattfyllan som vi vill stoppa, den där gängkriminella, narkotikakuriren eller den där superbanditen. Det kan vara tips att någon åker på en väg, vi ställer upp våra fordon och plockar in alla i hopp om att hitta tipset. När folk då åker och blinkar för att varna andra så blir jag inte imponerad, säger Peter.
En efter en rullar bilarna in. De möts upp av Admir, Ewa, Hanna, Peter eller Tobias.
– Hur är läget? Var är du på väg?
Artighetsfrågorna är många.
– Om jag inte hade varit polis, hur hade jag velat bli bemött om jag blivit stoppad? Här är det inte alltid specifikt att någon gjort någonting. Jag kan vara trevlig och prata om andra grejer också, säger aspiranten Hanna.
Körkortet kontrolleras och föraren får blåsa. Bilarnas skick inspekteras och poliserna slår upp bilisterna samt fordonen i sina register.
I kväll är alla nyktra. Några kör för fort och har fått sina böter, men under den första timmen är stämningen god.
– Det är till och med två som har tagit mig i handen när det fått böter.
Vad fick de böter för?
– Fortkörning. 2 800 kronor och 2 000 kronor.
Plötsligt händer något ovanligt. En personbil får syn på poliskontrollen, åker förbi, men vänder i rondellen för att komma tillbaka. Sidorutan för chauffören är nerdragen. Ut sticker ett huvud.
Robert Lundberg ber om att få svänga in. Han har en fråga. Admir svarar med att få se körkortet och ett utandningsprov.
– Jag har köpt en bärgningsbil och vill veta om jag får köra den på vägen. Kommer man in och blir stoppad då vill man veta att allt stämmer, säger Robert Lundberg leendes.
Insatsledaren Peter blev fundersam.
– Någon ropade och ibland händer det att folk kommer in arga. Men han såg inte så arg ut. Först tänkte jag att nu kommer en stekhet medborgare.
Mörkret har lagts sig. Det är nu det kan börja komma en annan typ av trafik, berättar Peter. De kriminella. Det är vid den här tiden som de börjar röra sig.
Två bilar vinkas in. Den sista är i dåligt skick och i färgen vit.
Hur ser ett ingripande ut om det ligger ett vapen i den där bakluckan?
– Då är man tydlig. Sitt still, händerna på ratten och stäng av bilen. Beroende på vem personen är så kan vi ta in den i vår buss och gå igenom hela bilen. Antingen plockar vi det som finns i bilen för att det kan finnas grejer dolt, säger Peter.
Men det finns också andra möjliga scenario. Att bilen är full av gängkriminella.
– Då kommer alla poliser dit. Jag tar en person, du tar en person och så visiterar vi dem. En taktik kan också vara att de får sitta kvar i bilen och så gör vi klart att följande gäller: sitt still, rör er inte. Man vill hålla ner diskussionen och våldet.
Höjs pulsen då?
– Det gör den.
Hur svårt är det att kontrollera sig i ett sådant läge?
– Min erfarenhet är att vi är sansade. Här är det ganska lugn miljö. Vi är här nere i puls.
Peter böjer sig ner och håller handen i knähöjd.
– Vi tar en sak i taget. Vi griper, vi avbryter, vi fångar in, vi ropar in fler polisbilar och vi transporterar av.
Debatten om polisvåld är oftast som starkast i samband med fotbollsmatcher.
– Jag har varit med på fotbollsmatcher också. Det är något annat. Det kan börja flyga knallskott, glas som kastas eller så kan det vara slagsmål. Det blir stressigt. Våldet ligger mycket närmare dig än här. Jag tror ändå att svensk polis generellt är bra på att hålla en dialog så länge det går.
Men det händer att en trafikkontroll blir stökig?
– Det är ovanligt. Ibland kan det vara någon som är drograttfull som flippar eller en psykiskt sjuk människa. Där kan det bli bökigt. Någon som kommer ut och gapar och skriker. Eller kanske vill anmäla oss. Det kan bli alla möjliga situationer.
Kvällen fortsätter att vara lugn. Även för bilinspektörerna Martin och Patrick. Deras fokus ligger på de tyngre fordonen. Främst lastbilar.
Körkort kontrolleras, likaså lasten. De öppnar släpen och tittar vad som finns. Inga olagliga fynd.
– Det är relativt vanligt att kriminella använder sig av lastbilar. Framförallt för att frakta ut saker från Sverige. Fyrhjulingar, småskotrar och olika verktyg som är större. De lastar på det mesta och tar med sig ut, säger polismannen Tobias.
Knark och vapen då?
– Kanske inte så mycket i tunga fordon, men i lätta fordon är det relativt vanligt.
Finns det något stopp på den kriminalitet vi upplever nu?
– Man ska aldrig ge upp hoppet, men det ser rätt mörkt ut. Alla måste hjälpas åt för att stoppa det. Det är inte helt lätt.
Finns det något som ni poliser saknar för att kunna göra mer?
Tobias tänker efter. Frågan är komplex.
– De kommer med massa olika förslag om visitationszoner och så vidare. Men det är svårt hur man ska kunna komma till rätta med saker och ting. Det här är inget quick fix.
En röd Mitsubishi bromsar hastigt in. Han lyssnar på polismannens tecken och svänger in. Det gick med ögat att se att det inte var några 80 kilometer i timmen där.
– 118, nu ryker körkortet, säger Tobias.
Mannen bakom ratten är upprörd. En passagerare i bilen mår dåligt och har spytt. Det är förklaringen till den höga hastigheten.
Peter och Ewa ber mannen att gå ur sin bil och följa med till polisbussen. Sonen hänger på för att översätta. Situationen lugnar ner sig efter en stund.
– De har spytt, det är upprört i bilen. Vi kan inte släppa det. Vi har inte ett hjärta av sten, men vi måste hålla oss till lagarna, säger Peter.
Mannen förlorar sitt körkort och får 4 000 kronor i böter.
Det är den sista bilen som stoppas. Poliserna avslutar insatsen för i kväll. Inga vapen. Inga droger. Ingen kriminell. Ingen som körde rattfull.
– Det blev inget speciellt i dag. Det var det här körkortet på slutet och de var lite upprörda. Men bemötandet hjälpte till, säger Tobias.
Poliserna samlas i en ring för att sammanfatta insatsen. Då bränner en lastbil förbi. Bara på ljudet kan de höra.
– Den där var tung, säger Admir.
– Men nu har vi precis stängt, säger Patrick.
– Jag är inte bitter, skämtar Peter.
De är nöjda med sitt agerande. Och även om ingen kriminell fastnade i deras kontroller så lämnar de insatsen glada.
– Vi kan inte rädda världen här ute, säger Patrick.
– Men vi börjar här i alla fall, svarar Peter.