Hundar som springer löst utan övervakning kan störa, skrämma och i värsta fall också vara farliga. Hunden på bilden har inte varit inblandad i någon attack.
De släppte bara ut sina hundar. Folk var livrädda
Anonym
Det berättar en person i ett bostadsområde i Nyköping. Han vill inte ha sitt namn i tidningen, men vittnar om hur lösspringande hundar satte skräck i området och om hur han och andra vände sig till både länsstyrelsen och polisen, utan att någonting hände.
– Från länsstyrelsen sa de att man ska ringa polisen. Polisen säger att det måste hända något mer för att de ska agera.
Enligt lagen om tillsyn över hundar och katter är det ägarens ansvar att se till att ens hundar inte orsakar skador eller "avsevärda olägenheter." Länsstyrelsen kan utfärda förelägganden för den som inte tar ansvar för sin hund, och i sista hand också besluta om att djuret ska omhändertas.
Tidningen har gått igenom samtliga sådana förelägganden i Sörmland under 2022, 2023 och fram till och med mitten av mars i år. Genomgången visar att det ofta måste inträffa flera incidenter där en hund springer löst, angriper människor eller andra hundar, innan ett föreläggande utfärdas.
Att hundar omhändertas är mycket ovanligt.
Även om ingen människa har kommit till allvarlig skada i de ärenden som tidningen granskat, visar genomgången att hundar har gått till angrepp mot människor. I andra fall har hundar blivit utsatta.
Bet flicka i armen
I juli 2020 fick länsstyrelsen en anmälan om att en hund bitit en flicka i armen när hon stod och väntade på bussen. Länsstyrelsen var i kontakt med den som haft hand om hunden vid tillfället. Hon tog på sig ansvaret, men beskrev det som en olyckshändelse då hunden hoppat ut ur bilen innan hon hunnit koppla den.
Sommaren 2023 anmäldes samma person igen. Då hade hennes hund gjort utfall och än en gång bitit ett barn, enligt anmälan. Enligt ägaren stämde det inte att ett barn attackerats, men länsstyrelsen anser ändå att just detta är belagt i åtminstone ett av fallen, och utfärdade ett föreläggande om att hunden ska hållas kopplad i fast koppel och bära munkorg.
Länsstyrelsen kan förelägga om att hundar måste hållas i fast koppel som inte får vara mer än två meter långt. Hunden på bilden är fotograferad i ett annat sammanhang.
Attackerades under skogspromenad
I januari 2021 anmäldes att en lösspringande hund rusat fram mot en kvinna och bitit henne i armen under en skogspromenad. Kvinnan fick en sårskada och blåmärken. Länsstyrelsen kontaktade ägaren, som meddelade att hon hädanefter skulle hålla hunden kopplad.
Trots detta inkom ett år senare en ny anmälan om att samma hund försökt bita en kvinna i armen ännu en gång. Hunden var då kopplad i ett flexikoppel. Efter detta utfärdade länsstyrelsen ett föreläggande om att hunden ska hållas i ett fast, max två meter långt koppel.
Rivsår och blåmärken efter attack
I januari 2022 fick länsstyrelsen en anmälan om att en hund sprang lös och in på en granntomt, så att grannen inte längre tordes ha sin hund ute på sin tomt. Länsstyrelsen skickade ett informationsbrev om tillsynslagen till ägaren. Under sommaren inkom ytterligare två anmälningar om att hundarna sprang lösa, något som grannarna upplevde som ett stort problem. Länsstyrelsen skickade ut ett nytt informationsbrev.
I december 2022 slutligen anmäldes att en av hundarna börjat hugga efter en person, dennes dotter och två hundar, så att anmälaren fick rivsår och blåmärken. Efter detta utfärdade länsstyrelsen ett föreläggande om hundarna skulle hållas kopplade.
Även om ingen människa kommit till allvarlig skada i de fall som tidningen granskat, har det hänt att hundar attackerat människor. Vanligast är dock att andra hundar attackeras – ibland med dödlig utgång. Hunden på bilden har dock inte attackerat någon.
Hundägare skadad
Våren 2022 anmäldes att en hund gjort utfall mot några mindre hundar. I samband med det blev en hundägare skadad. Länsstyrelsen informerade ägaren till den attackerande hunden, men vidtog inga ytterligare åtgärder eftersom hundägaren inte förekom i några liknande ärenden sedan tidigare.
Några månader senare anmäldes hundägaren på nytt. Då hade hunden än en gång attackerat en annan hund, denna gång så illa att den behövde veterinärvård. Några dagar senare var det dags igen: Hunden hade gett sig på andra hundar, och flera personer i grannskapet rapporterade att hunden var aggressiv och fick "löpa vind för våg i skogen".
Först i januari 2023 utfärdade länsstyrelsen ett föreläggande om att hunden måste bära munkorg, vara försedd med fast koppel och att den inte fick rastas av personer yngre än 15 år.
Hundar som gått till attack kan tvingas bära munkorg. Hunden på bilden är fotograferad i ett annat sammanhang.
Bet ihjäl annan hund
Våren 2020 fick länsstyrelsen en anmälan om att en hund gått till attack inne i en lägenhet, så att den attackerade hunden behövde veterinärvård.
Ett knappt år senare gick hunden återigen till attack, denna gång bet den ihjäl en annan hund. Länsstyrelsen utfärdade då ett föreläggande om att hunden måste vara försedd med fast koppel och bära munkorg.
Upprepade anmälningar trots föreläggande
Sommaren 2021 gick en hund till attack mot en annan hund, som blev så illa skadad att den fick avlivas. Senare samma år anmäldes att samma hund och hennes valpar sprang lösa och betedde sig aggressivt. Länsstyrelsen utfärdade ett föreläggande om att hunden skulle hållas kopplad. Trots detta fortsatte anmälningar komma in om att hundarna sprang lösa, men eftersom länsstyrelsen inte kunde slå fast att anmälningarna var sanna vidtogs inga ytterligare åtgärder.
Först efter att två hundar ånyo attackerat en annan hund, som rastades av två barn som blev chockade och rädda, utfärdade länsstyrelsen sommaren 2022 ett mer långtgående föreläggande om att hundarna skulle hållas kopplade, bära munkorg och inte fick rastas av barn under 15 år.
Ovanliga beslut
Bara vid två tillfällen under den granskade perioden har länsstyrelsen beslutat om omhändertagande av hundar. I ett av fallen hävdes beslutet senare. I båda fallen finns det kopplingar till misstänkta brott. I det första fallet var en hund närvarande vid en misshandel. Den ska då ha uppträtt aggressivt, men var vid tillfället inte med sin ägare utan med en hundvakt. Ägaren fick senare tillbaka sin hund.
I det andra fallet har två hundar omhändertagits eftersom deras ägare hade frihetsberövats.
Länsstyrelsen: Ibland tar det lång tid
– Jag kan också tycka att det tar lång tid ibland. Men vi är skyldiga att följa en viss gång, säger Kristina Holmström, djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen Södermanland, om hur anmälningar om hundar som är farliga hanteras.
Enligt lagen måste hundägarna ges möjlighet att yttra sig om anmälningar, innan länsstyrelsen kan fatta beslut om förelägganden eller andra åtgärder. Det gör att det tar en viss tid.
– Så jag förstår att allmänheten ibland tycker att det inte händer någonting, att det tar för lång tid, säger Kristina Holmström.
Enstaka incidenter och misstag kan hända alla hundägare, menar hon. Det första steget från länsstyrelsens sida brukar därför vara att informera ägaren om att en anmälan kommit in och att upplysa om vilket ansvar man som hundägare har. Nästa steg är att uppmana ägaren att själv förklara vad han eller hon gjort för att undvika nya incidenter.
Oftast är det först efter upprepade händelser som länsstyrelsen utfärdar ett föreläggande.
Länsstyrelsen kan till exempel bestämma att en hund måste bära munkorg.
Ett problem för länsstyrelsens personal är enligt Kristina Holmström att de inte får åka ut och göra fysiska kontroller hos hundägarna. Det är därför svårt att veta om uppmaningar eller förelägganden följs – om fortsatta brister ska uppdagas bygger det på att någon anmäler.
– Det där har ju statskontoret (regeringens utredningsmyndighet, reds. anm.) tagit upp som en brist i sin rapport. Det tycker jag är bra, säger Kristina Holmström, som hänvisar till den utredning som gjorts av just hur myndigheterna arbetar med tillsynslagen.
Utredningen slår fast att länsstyrelsernas och polisens arbete inte fungerar tillräckligt effektivt. Enligt statskontoret varierar bedömningarna mellan olika länsstyrelser. Det slås också fast att länsstyrelserna fattar få beslut som får konsekvenser för hundägarna, i förhållande till de många anmälningar som kommer in.
Polisen tolkar enligt rapporten sitt uppdrag för snävt och är återhållsam med att omhänderta hundar, såvida det inte redan skett en incident.
"Det gör att systemet i sin helhet inte fungerar effektivt för att förebygga skador och olägenheter", skriver statskontoret på sin hemsida. Utredningen kommer därför med flera förslag riktade mot såväl länsstyrelserna som Polisen och regeringen.
Till förslagen hör att länsstyrelserna ska se till att de hanterar och fattar beslut på ett mer enhetligt sätt. Regeringen ska förtydliga sina förväntningar på Polismyndigheten, men också ge myndigheterna ökade befogenheter inom tillsyns- och djurskyddslagen, enligt utredningen.
