Sandra Lundblad bor själv i Skåne men hennes mamma som har trygghetslarm bor i Mariefred.
Den 5 november tog Eveo över ansvaret för trygghetslarmet dag- och kvällstid i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk. Eveo tog då också över hemtjänsten för de omsorgstagare i området som haft kommunal hemtjänst eller den privata utföraren Invita. Men övertagandet har inte varit smärtfritt, vilket många klagomål på sociala medier vittnar om.
Sandra Lundblad bor i Skåne medan hennes mamma bor i Mariefred och har trygghetslarm. Mamman har enligt Sandra svår diabetes och när blodsockret är högt eller lågt larmar både Sandras och hennes mammas telefon.
– Hon har behövt trycka på trygghetslarmet några gånger och varje gång hon trycker, oftast har det varit lågt blodsocker, tar det 45 minuter till en timma för någon att komma. Vart de än befinner sig i kommunen så tar det inte en timma att åka till någon av platserna. Det går snabbare för mig att skicka någon kompis från Stockholm som åker hem till min mamma för att titta till henne.
Sandra säger att hon har fått höra att hennes mammas larm inte är prio.
– De har sagt att "våra enda prioriteringar är andningsproblem och tysta larm".
Vid ett tillfälle för några veckor sedan hade Sandras mamma högt blodsocker. Larmpatrullen gick då till fel hus och det tog 55 minuter innan de kom.
– Min mamma låg nästan på 24 i blodsocker, det är svinhögt och jättefarligt. Hon var helt förvirrad och visste inte ens hur hon kunde ta insulin.
Sandra var med i telefon hela tiden och såg till att hennes mamma fick ner blodsockret. När larmpersonalen kom informerade hon dem om läget.
– Jag fick prata med en jättetrevlig tjej som kom men hon kunde typ ingenting om diabetes. Jag fick hela tiden berätta att mamma har tagit så här många enheter insulin nu. Hon har ätit det här. "Å vad bra att du kan sådant här, du verkar väldigt kunnig" sa tjejen men då sa jag "detta ska ni också kunna".
Händelserna som Sandra berättar om har skett efter att Eveo tog över trygghetslarmet.
Den som har diabetes kan ha en sensor inopererad under huden. Ovanpå huden sitter då en sändare som via en app i mobilen ger kontinuerliga rapporter om hur blodsockret ligger. Bilden är från ett annat tillfälle.
Vid ett annat tillfälle hade Sandras mamma väldigt lågt blodsocker. Larmpatrullen kom efter 50 minuter. Detta var på kvällen. Sandra var även denna gång med på telefon.
– Kvinnan från larmpatrullen sa "att jag hör att du är orolig och din mamma är också orolig så vi ska ta hand om din mamma här och så sätter vi in nattpatrullen på din mamma".
Det bestämdes att nattpatrullen skulle komma 23.30 men den kom aldrig. Det är Strängnäs kommun som bemannar nattpatrullen.
– Kvällspatrullen hade lagt en order till nattpatrullen men nattpatrullen hade aldrig åkt till mamma.
När Sandra har uppmanat sin mamma att trycka på larmet när hon börjar bli dålig, har Sandra fått till svar "det spelar ju ingen roll om jag trycker på larmet för de kommer ju ändå inte".
– Det är klart att jag är rädd för att min mammas liv är i fara för när hon trycker på larmet då är det ju för att min och hennes telefon har larmat om blodsockret. Sjunker det för mycket så hamnar hon i insulinkoma och det är jättefarligt. Mamma känner sig inte alls trygg med det här trygghetslarmet som ska vara hennes trygghet.
"Jag anser att det brister redan från början med att ta bort lov, lagen om valfrihet"
Anonym
Anhörig
Tidningen har pratat med fler anhöriga till personer som har trygghetslarm och där det inte har fungerat som det ska. Men de som har berättat är rädda för att gå ut med namn. De är rädda för att deras mammor och pappor ska få sämre omsorg.
– Men det jag kan säga är att det är bedrövligt att det inte finns valmöjligheter. Jag tänker inte bo i den här kommunen den dag jag behöver hemtjänst. Jag anser att det brister redan från början med att ta bort LOV, Lagen om valfrihet, säger en person som har anhörig med trygghetslarm och hemtjänst som Eveo svarar för.
Personen berättar om tre anmärkningsvärda incidenter sedan Eveo tog över ansvaret, men vill inte att detaljer ska vara med i tidningen. Det handlar om misstag där hens anhörigs hälsa har äventyrats.
– Men kommunen har brustit genom att den inte har lämnat över information till Eveo.
En insatt källa berättar att det vid flera tillfällen har saknats avvikelserapporter från Eveo när det har hänt saker som att omsorgstagare har ramlat.
Detta är också något som en kvinna vars pappa har trygghetslarm har upplevt.
– Hemsjukvården har inte fått in en enda avvikelserapport kring min pappa trots att min pappa har larmat vid till exempel fall eller att det har hänt andra saker. Kommunens larm har alltid ringt mig när det hänt något. Eveo informerar inte hemtjänsten, inte hemsjukvården, anhöriga eller kommunen, säger kvinnan.
Hennes pappa är gammal, dement och multisjuk. Han kan inte gå själv och inte ta sig till toaletten. Om han inte kan pricka in ett toalettbesök när hemtjänsten är hos honom så måste han trycka på trygghetslarmet så att larmpatrullen från Eveo kommer och hjälper honom. Kvinnan berättar om en händelse då det var avföring runt om i hennes pappas bostad.
Larmpatrullen har lämnat avföring och papper som använts på en duschstol i en omsorgstagares hem.
Bild från omsorgstagare som haft besök av trygghetslarmet. På badrumsgolvet är det bajsfläckar efter att larmpatrullen lämnat.
– När hemtjänsten kommer så ligger det små pappershögar, förmodligen har larmpatrullen plockat upp bajs från golvet och lagt de här tussarna inne i badrummet på hans duschstol. Sedan är det avföring överallt inne i badrummet. Det ligger bajsiga kläder slängda på golvet. Det är bajs på lakanen de har lagt honom i. Han är inte tvättad. Det är bajs på fjärrkontrollen som han sköter sin säng med.
"Det är extremt ovärdigt att göra så här i en människas hem"
Anonym
Anhörig
– Det är livsfarligt för gamla människor att få in bajsbakterier i ett liggsår. Sedan är det extremt ovärdigt att göra så här i en människas hem.
Efter händelsen försökte kvinnan ta reda på vem från Eveo som hade varit hos hennes pappa eftersom hon inte ville att den personen skulle komma igen.
– När jag ringer och frågar vem det är som har varit hos min pappa så kan de inte svara på det för att "de sköter sina journaler i mobilen".
Kvinnan berättar också att hon och hennes syster aldrig fick någon information om att Eveo tog över ansvaret för trygghetslarmet från kommunen.
– En dag ringer det en kvinna till min syster och säger "jag behöver koden till din pappas dörr. Vi har inte den informationen (koden) för han är bara larmkund". En och en halv vecka senare ringer de i samma ärende till mig och ska ha koden till pappas dörr.
Även Sandra Lundblad har berättat för tidningen om bristfällig information om att Eveo skulle ta över hennes mammas trygghetslarm. Sandra fick ett sms från Eveo men uppfattade meddelandet som reklam.
"Hemsjukvården har inte fått in en enda avvikelserapport kring min pappa trots att min pappa har larmat vid till exempel fall eller att det hänt andra saker", berättar en kvinna. Bilden är från ett annat tillfälle.
Anhöriga har fått höra att de ska ha tålamod och att det är en inkörningsperiod.
– Skulle man säga om det är en ny kirurg som råkar ta bort en blindtarm istället för något annat, "du måste ha tålamod för han är ny på jobbet". Tyvärr kunde vi inte komma till den här hjärtinfarkten för vi hittade inte, vi hade inte koden till dörren", säger kvinnan vars pappa är dement.
Larmpatrullen hade heller inte fått information om att hennes pappa är dement. Detta på grund av att "hans uppgifter inte fanns i Eveos system eftersom han bara är larmkund".
– Då är det väl extra viktigt att det finns uppgifter i systemet. När människor larmar beror det oftast på att något är akut. Det står tydligen inte vem de åker hem till, om det är en person med alzheimer. Sådant frågar till och med tandläkaren om när de åker hem till pappa.
Det är jättejobbigt, det känns fruktansvärt inför det här bytet
Anonym
Anhörig
Hon är orolig eftersom hennes pappa är utlämnad till larmpatrullen.
– Han har inte den kognitiva förmågan att han kan signalera om något skulle hända när de är där. Om det är något som inte skulle vara bra eller om de inte dyker upp. För det kommer han inte ihåg. Vi behöver kunna känna ännu mer tillit till dem som möter vår pappa än om han själv hade kunnat förmedla missförhållanden. Det är jättejobbigt, det känns fruktansvärt inför det här bytet.
Än så länge har hennes pappa bara Eveo på trygghetslarmet men snart ska Eveo även ta över hans hemtjänst som i dag sköts av Rana vård och omsorg.
– Personalen på Rana åkte hem till min pappa på hans födelsedag utanför arbetstid med en tårta och blommor. Och sedan blir vi överlämnade till det här (Eveo). Jag måste lägga över omsorgen om min pappa i händerna på de här personerna. Människorna på Rana blir av med sina jobb och de gör ett så fantastiskt arbete, säger kvinnan samtidigt som hon gråter.
Kvinnan har uppfattat det som att personal på Eveo åker själva på larm.
– Om min pappa har trillat så är det väldigt svårt att lyfta honom själv utan att riskera att göra honom illa.
Hon ifrågasätter också om det bara var priset som avgjorde när Eveo vann kommunens upphandling.
– Det är en grej om det handlar om sophantering men när det handlar om omsorg om människor så måste det finnas andra parametrar än ekonomi som avgör.
Frågan är då vad som avgjorde kommunens val av Eveo.
– Vi väljer inte de billigaste. Vi väljer de som har bäst förutsättningar, kvalité och kompetens för uppdraget. Det är klart att desto billigare desto bättre men det är inte det som är avgörande, säger Thord Modin (S), socialnämndens ordförande.
Thord Modin (S), socialnämndens ordförande i Strängnäs.
Varför tog ni bort valfriheten?
– Det är ett beslut som många kommuner har tagit att upphöra med LOV eftersom det inte blev hållbart i längden. Det blev så sönderhackat att det blev svårt för kommunen att upprätthålla någon planering. Valfriheten gjorde att vi hade upp till sju stycken privata utförare ett tag och man hoppade från privata till kommunen.
I övriga frågor hänvisar Thord Modin till förvaltningen.
– Vi (socialnämnden) har inte tagit några mer beslut mer än att jag har nåtts utav klagomål. Jag har också nåtts av att det ska vara i balans nu, säger Thord Modin.
Jenny Karlsson är verksamhetschef för äldreomsorgen på Strängnäs kommun.
– Övergången till Eveo har varit lite besvärlig. Vi har fokuserat på att ge Eveo stöd och kommunens projektledare har regelbundna avstämningar med Eveo, säger hon.
"Övergången till Eveo har varit lite besvärlig", säger Jenny Karlsson som är verksamhetschef för äldreomsorgen i Strängnäs kommun.
Vad är det som har brustit?
– Det vi kan se är att de inte har haft tillräckligt med delegerad personal. De har haft svårigheter att bemanna på grund av detta, säger Jenny Karlsson.
En delegering innebär enligt Jenny Karlsson att personal har fått information om och genomgått ett kunskapstest om hur man på ett säkert sätt ger medicin eller till exempel utför enklare sårvård. Delegeringen får personalen av sjuksköterskan som ansvarar för hälso – och sjukvården mot brukaren/patienten i kommunen.
– Vi har satt in extra delegeringstillfällen. Vi har även överlåtit vårdpersonal tidigare än tänkt till Eveo och stöttat upp. Nu har vi märkt en tydlig förbättring. Det är inte alls som första veckan då det var lite barnsjukdomar.
Kan det vara okej med det du kallar barnsjukdomar när det handlar om äldre människors liv och hälsa?
– Det är ju lite så när det är en så här stor förändring och Eveo tar över ett så pass stort område. Vi gör allt från vårt håll för att säkerställa att brukarna får den vård och omsorg som de behöver.
Varför gick kommunens och Eveos personal inte omlott första tiden?
– Det är inte brukligt att man gör på det sättet. Det Eveo har fått är en överlämning. Många från kommunens personal är kvar och jobbar nu för Eveo.
Har Eveo fått koder av kommunen till omsorgstagarnas bostäder?
– Det har jag inte fått någon information om. Det enda jag vet är att det var problem med låsen första morgonen. Och att inte hitta, det kan vara svårt att hitta i ett nytt geografiskt område.
Har Eveo fått information om omsorgstagarna?
– Ja via handläggarna i uppdragen vad det är för typ av insatser.
Tidningen har fått höra att Eveo inte har haft information om larmkunder?
– Eveo ska ha fått uppdrag för alla brukare, även de som endast har trygghetslarm. Larmkunder är lika viktiga.
Hur fick anhöriga information om övergången?
– På Strängnäs kommuns hemsida finns det jättemycket information om förändringar kring hemtjänsten. Sedan har även Eveo haft informationstillfällen för anhöriga. Det har gått ut informationsutskick till brukarna.
Men om man bor i en annan kommun och har anhörig i Strängnäs så kanske man inte håller koll på vad som står på Strängnäs kommuns hemsida, eller?
– Det ska ha också ha funnits information som har gått ut till brukare och anhöriga. Det gäller information om informationstillfällen.
Det har varit en okej övergång
Jenny Karlsson
Chef för äldreomsorgen, Strängnäs kommun
I februari ska Eveo ta över hemtjänst och trygghetslarm även i Malmby, på Tosterön och till viss del även i centrala Strängnäs samt en del av de omsorgstagare som i dag har annan privat utförare.
Hur säkerställer ni att det inte blir problem vid nästa övertagande?
– Det finns en del förbättringar. Samtidigt kan vi tycka att det har varit en okej övergång här också. Det har varit lite besvärligt, det är beklagligt men vårt fokus är att vi ska säkerställa att det blir så bra som möjligt vid nästa övergång.
Hur mycket klagomål har kommunen fått in?
– Det har varit en del synpunkter och klagomål men det är sådant som verksamheter får in. Det har varit mycket kring att man inte kunde komma i kontakt med Eveo så lätt. Eveo hade först inte en egen kontaktväg direkt till dem.
Har kommunen förtroende för Eveo nu?
– Absolut, säger Jenny Karlsson.
Kayhan Utkutug är vd på Eveo.
Hur tycker du att övergången har fungerat?
– Det här är ett arbete som pågår. Jag tycker att det blir bättre för varje dag och att alla från förvaltning till medarbetare, kunder och anhöriga, alla vill att det här ska gå så bra som möjligt och har ansträngt sig för att göra sin del i det. Sedan är det klart att det här är ett komplext arbete, det rör många olika delar och vissa saker har absolut inte gått så bra som vi skulle ha velat och vi har säkert misslyckats med vissa insatser, säger Kayhan Utkutug.
"Det är klart att man alltid kan göra saker bättre men det finns ingenting på rak arm där jag kan säga att det här skulle vi ha gjort annorlunda", säger Kayhan Utkutug som är vd på Eveo.
Varför har ni saknat koder till hus?
– Det är väldigt mycket som ska ske på en och samma gång och jag vill inte uttala mig om enskilda saker, varför vi har saknat en viss information där. Det är komplext arbete och det rör väldigt många människor. Det är klart att när kommunen och de andra privata utförarna har drivit hemtjänst på en plats länge så finns det väldigt mycket dold kunskap. Det är inte konstigt att inte all information har kommit fram. Men när vi har hittat något som inte har fungerat så har alla varit väldigt angelägna om att det ska lösas på bästa sätt.
När det gäller trygghetslarm har ni saknat information om omsorgstagare, var har det gått fel då?
– Vi har fått information men kanske inte all information. Jag tycker inte att vi ska hålla på och peka finger mot varandra.
Ska man behöva acceptera en inkörningsperiod? Här handlar det ju om gamla och sjuka människor där det kan innebära fara för deras liv och hälsa om de inte får den hjälp de ska?
– Överlag har det fungerat bra. Sedan är det så klart att man skulle kunna önska att det skulle kunna funka ännu bättre. Det är väldigt komplext i sig självt även utan att man gör förändringar. Om man förändrar är det klart att det blir ännu svårare under en period.
Vi har haft avvikelser som vi önskar inte skulle ha skett
Kayhan Utkutug
Vd på Eveo
Har det hänt att människor har kommit till skada på grund av att ni inte har haft information?
– Det är klart vi har haft klagomål som har varit berättigade, vi har haft avvikelser som vi önskar inte skulle ha skett. Så är det utan tvekan. Sen ska man också veta att det har ju egentligen alla verksamheter som jobbar inom äldreomsorg. Så frågan där är om det är mer här än det skulle ha varit annars. Det är egentligen omöjligt att svara på. Men de första dagarna var väldigt svåra.
Men ni har ändå hemtjänst på flera andra håll. Med er erfarenhet, kunde ni inte ha planerat övergången bättre?
– Det är klart att man alltid kan göra saker bättre men det finns ingenting på rak arm där jag kan säga att det här skulle vi ha gjort annorlunda. Det finns vissa saker som är kopplat till helheten som vi kan ta med oss till nästa omgång.
Tidningen berättar också för Kayhan Utkutug om händelsen med avföring på många platser i en omsorgstagares bostad efter att larmpatrullen hade varit på plats.
Hur har en sådan här händelse kunnat ske?
– Jag kan inte svara på frågan utan i sådana fall måste vi göra en avvikelseutredning för att se vad som hänt mer i detalj, även om det så klart inte låter bra. Jag tror och hoppas att berörd anhörig återkopplat till oss gällande den händelsen så vi kunnat adressera det.
Hur många personal åker på trygghetslarmen?
– Jag kan inte svara på det. Det kan bero på vad man har att göra när larmet kommer.
Inom hur lång tid ska ni komma på ett larm?
– En halvtimme eller 45 minuter. Jag är osäker. Men inom en rimlig kort tid.
Jag har pratat med en anhörig vars förälder, som har diabetes, har fått vänta en timma.
– En timma ska det inte ta.
Är det här något ni tittar på, om det vid tillfällen har tagit för lång tid?
– När någonting tar för lång tid eller någon missar något, då är det en avvikelse. Det tittar vi på hela tiden. Det är en del i vårt kvalitetsarbete.
Det har gått så bra som man kan förvänta sig
Kayhan Utkutug
Vd på Eveo
Jag har hört från flera håll att det, åtminstone till en början, inte skrevs avvikelserapporter.
– Det stämmer inte, vi skriver avvikelserapporter på löpande band men de första två dagarna var väldigt intensiva och till och med första veckan, det måste jag erkänna. Då låg vi efter med avvikelserapporter men även med klagomål, med att hantera och återkoppla. Sedan har vi jobbat oss igenom det och nu upplever jag att vi är i fas.
Vad gör ni för att det ska bli bättre inför nästa övertagande?
– När vi börjar nu är vi inkörda i alla system på ett annat sätt en tidigare. Det finns massor med saker som gör att nästa steg ska bli lättare. Förut hade vi en helt ny personalgrupp som alla hade sin första dag samtidigt, vi pratar om 30 personer.
– Men det har gått så bra som man kan förvänta sig. Sedan har jag respekt för att människor har kommit i kläm eller att det har blivit fel.