Anteckningar i Hugos journal har upprättats vid mycket sena timmar på dygnet.
Tidningen har tidigare berättat om pojken "Hugo" och hans mamma Angelica och deras upplevelser av socialtjänsten i Strängnäs.
Hugo, som egentligen heter något annat, fick under uppväxten genomgå en rad operationer för gomspalt och missade mycket i skolan, bland annat för att operationerna krävde att Hugo inte skulle utsättas för smittspridning.
Då uppstod en oro för att Hugos föräldrar isolerade sin son i hemmet, och när Hugo var elva år blev han omhändertagen enligt LVU och placerad i en rad olika jourhem.
Förutom det traumatiserande tvångsomhändertagandet och Hugos upplevda brister i två av de tre jourhemmen som han placerades i, har också socialtjänstens hantering av själva ärendet väckt frågor – hos såväl Hugos familj som andra som haft insyn i ärendet.
Bland annat går det att se hur en medarbetare vid udda tidpunkter på dygnet varit inne och lagt in nya anteckningar i Hugos journal. Dessa anteckningar har tidningen tagit del av.
En av dem, med rubriken "Information", har upprättats klockan 04.16 den 21 juli 2022. Anteckningen innehåller en kort beskrivning om att det tidigare jourhemmet lämnat Hugos saker på socialkontoret den föregående dagen. Det står även att vårdinsatserna i Hugos ursprungsfamilj pausas medan familjebehandlare är lediga.
En annan anteckning, kopplad till ett beslut om att förlänga utredningstiden, är upprättad klockan 03.46 den 16 november samma år. Journalanteckningen förs dock in nästan tre veckor efter att det faktiska beslutet tagits.
Ytterligare två anteckningar görs med en intervall på några minuter innan klockan slagit 05.01 i juni 2022.
I mitten av november läggs flera upprättade handlingar in i tät följd i journalen. Det är bland annat word-dokument som beskrivs innehålla barnsamtal som ska vara genomfört den 20 juli, anteckningar från ett hembesök genomfört den 26 augusti, mötesanteckningar från ett samtal med familjehemspappa genomförda tidigt i oktober, ett brev till föräldrar om umgängesbegränsning som ska ha skickats i mitten av oktober, med mera.
Eftersom de är inlagda som word-dokument går det inte att se direkt i journalanteckningarna vad de innehåller, som det går att göra med övriga journalanteckningar.
Tjänstemannnens förklaring till ändringarna i journalen är att det har varit "problem i datasystemet".
"I dag upprättas alla handlingar korrekt från hösten 2022", står det vidare. Varför det också måste läggas in handlingar som är daterade till sommaren 2022 framgår inte.
Vi har också tagit del av ett mejl som inkommit till socialnämnden. I det skriver en kvinna att hon påstås ha lämnat in en orosanmälan mot Hugos familj – trots att hon själv hävdar att hon inte alls har gjort det.
Vad hon däremot har skrivit är ett brev om att Hugo har bott hemma hos henne och hennes son när han egentligen skulle bott i ett jourhem. Detta ska bland annat ha skett under en period då jourhemsföräldern ska ha rest utomlands.
"Jag skrev dokumentet för att jag var väldigt angelägen om att mitt handlande inte skulle få några negativa konsekvenser för familjen", skriver hon i sitt mejl till kommunen.
Det dokumentet postades till socialnämnden. Att det hade klassats som en orosanmälan fick hon veta först när Hugos mamma blev uppmärksammad på att det hade inkommit en ny orosanmälan mot henne.
– Jag förstod faktiskt inte varför de använde det som en orosanmälan för det stod ingenting om att jag var orolig eller så. Jag skrev det mer för att bevisa att han inte hade varit hos sin mamma utan att det var jag som hade haft honom, säger kvinnan som påstås ha skrivit en orosanmälan mot familjen.
– Jag kände mig jättedum när mitt brev användes som orosanmälan. Det kändes som att jag hade förstört för dem.
Trodde jourhemsföräldern alltså att han lämnade Hugo till sin mamma? Varför det?
– Du, jag har ingen aning. Han åkte och lämnade honom där men hon vågade ju inte ha honom hos sig.
Stämmer kvinnans uppgifter betyder det att Strängnäs socialtjänst inte hade koll på var Hugo bodde hundra procent av tiden han var tvångsomhändertagen.
Kvinnan fick svar på sitt mejl av den dåvarande socialchefen som då refererade till en enhetschef på socialkontoret. Denna svarade att hennes synpunkter har hanterats i "särskild ordning och i enligt Strängnäs kommuns riktlinjer för klagomål på verksamheten".
Därefter har hon inte hört något från Strängnäs kommun i ärendet, säger hon.
Hugo bor i dag hemma med sin familj igen.
Den medarbetare vid socialtjänsten som ska ha gjort påståendet om att mejlskrivaren gjort en orosanmälan är samma person som gjort anteckningar i journalen vid udda timmar på dygnet och som uppdaterat journalen i efterhand.
Men det är inte enskilda tjänstemän vid socialkontoret som bestämmer om barn ska omhändertas enligt Lagen om vård av unga (LVU).
Det är i stället politikerna i kommunens socialnämnd som ansöker om tvångsvård enligt LVU. Förvaltningsrätten är den domstol som beslutar i frågan.
Socialnämndens ordförande Thord Modin (S) säger att han inte kan bryta sekretess och uttala sig om Hugos fall. Han säger också att alla placeringsbeslut omprövas var sjätte månad och att man i samband med det får en utredning från berörd socialsekreterare som har granskats av enhetens chef.
– Sedan presenteras det underlaget i socialnämndens utskott som har beslutsrätten. Där går man igenom hur ärendet har fortlöpt, vilka insatser som har gjorts och på vilka grunder och sen fattar man beslut om ett LVU ska bestå eller om det ska upphöra.
Thord Modin (S) är ordförande för socialnämnden i Strängnäs.
– Alla sådana här ärenden prövas också alltid, omedelbart av förvaltningsrätten. Det är en domstolsförhandling där berörda parter får möjlighet att yttra sig. Sedan beslutar förvaltningsrätten om LVU-beslutet ska kvarstå eller hävas. Och är man inte nöjd med deras beslut så kan man överklaga till kammarrätten. Är man fortfarande inte nöjd så kan man överklaga till högsta förvaltningsdomstolen.
Hur kontrollerar ni som politiker att ärenden har hanterats korrekt av tjänstemännen?
– Vi går noga igenom underlagen och så finns det alltid en företrädare som sitter med i utskottet som vi kan ställa frågor till. Finner vi att det inte går att ta beslut om ett ärende så återremitterar vi det. Är det ett brådskande ärende så kan det bli ordförandebeslut, men även det prövas alltid vidare av förvaltningsrätten. Det är en garanti för att socialnämnden hanterar ärendet rätt.
Hur säkerställer ni att de jourhem som LVU-placerade barn hamnar i håller en adekvat standard?
– Jourhemmen är föremål för omfattande utredningar innan de godkänns. De får besök i hemmet från kommunen, man tittar på hur de bor, man går igenom jourhemsföräldrarnas uppväxt till och med. Man kollar upp hur de arbetar, hur de fungerar och kollar i samtliga register ifall det finns några anmärkningar. Jourhemmen godkänns sedan av oss i utskottet, inte av socialkontoret.
Hugo dokumenterade hur det första jourhemmet såg ut. När han kom till jourhem nummer två hade han inte fått duscha på elva dagar.
Under vår intervju gör vi även Thord Modin uppmärksam på de tider på dygnet som tjänstepersonen har varit inne och gjort journalanteckningar. Han menar dock att en journalanteckning generellt sett förutsätter att det har hänt någonting strax innan den görs.
– Det kan vara en kontakt, ett möte. Jag vet inte. Det mesta sker naturligtvis under kontorstid, men ibland kan det uppstå situationer som gör att socialsekreteraren blir kontaktad och man måste akut rycka ut. Då har vi dessutom socialjouren i Eskilstuna som täcker dygnet runt. Så journalanteckningar kan naturligtvis hamna på annan tid än kontorstid.
Men bör även händelser som inte är av akut karaktär hanteras utanför kontorstid?
– Jag kan tänka mig att av 200 insatser av socialjouren så är tio akuta. Jag kan egentligen inte svara på det exakt, utan det är enhetschefen eller verksamhetschefen som får svara på hur loggningen fungerar. Det visar bara att det finns personal som är aktiv dygnet runt. Sedan kan man fråga sig varför man lagt in just den uppgiften klockan tre på natten – det kan inte jag svara på.
Thord Modin fortsätter:
– Jag vet att artikeln har väckt reaktioner och frågor. Men det enda jag kan säga är att det är en sida av ett händelseförlopp. Jag säger inte att det är fel, men vi från vår sida har tystnadsplikt.
Modin öppnar också för att fallet "Hugo" ska få en genomlysning.
– Det finns absolut all anledning från mitt håll att fundera på om man borde göra en genomgång och få en dragning om vad som egentligen har skett och hur.
