Den 36-åriga Strängnäsbon Jaana Savolainen har ansökt om att få starta en fristående F–6-skola i Strängnäs, något som tidningen berättade om i början av mars.
Strängnäs kommun får tycka till, och det yttrande som ska skickas in till Skolinspektionen passerar barn- och utbildningsnämnden nästa vecka. Av det förslag till yttrande som utbildningschef Tony Lööw har tagit fram, framgår att en sådan etablering "tydligt och direkt" skulle motverka kommunens syfte med den nya skolstrukturen, och försvåra arbetet med att öka likvärdigheten mellan skolorna.
Strängnäs kommun har redan lagt ner och gjort om ett antal grundskolor, och i och med läsårets slut upphör ytterligare en skola. Då, när förändringen är fullt genomförd, har kommunen gått från elva till sju grundskoleenheter. Tanken med den ändrade skolstrukturen var att frigöra resurser och koncentrera dem vid färre skolenheter, för att skapa en ökad bärkraft såväl ekonomiskt som pedagogiskt.
Om en ny friskola etableras förväntas elevunderlaget i de kommunala skolorna minskas ytterligare, står det i yttrandet, vilket på sikt kan leda till att antalet skolor behöver minskas ytterligare.
Karinslundsskolan nämns som ett exempel på en skola som i så fall kan komma att läggas ner. Där anses elevunderlaget, trots genomförda förändringar, vara otillfredsställande och otillräckligt.
Om fler elever väljer friskola framför kommunal skola kan skolsegregationen öka ytterligare, enligt yttrandet. I yttrandet hänvisas till en rapport som gör en koppling mellan segregation och det fria skolvalet. Elever med mer gynnsam familjebakgrund väljer oftare en fristående skola, medan elever med lågutbildade föräldrar och/eller utländsk bakgrund blir kvar i de kommunala. Statistik visar att det är på det sättet även i Strängnäs, enligt yttrandet.
Sammanfattningen är att ytterligare en friskola skulle medföra betydande pedagogiska, ekonomiska och organisatoriska negativa konsekvenser för de kommunala grundskolorna.
När Skolinspektionen har tagit emot kommunens yttrande börjar utredningen; ansökan granskas och eventuella kompletteringar begärs in. Påtagliga negativa följder för det kommunala skolväsendet är en aspekt som Skolinspektionen tar med i sin bedömning. Myndighetens beslut fattas i regel före den 1 oktober, året innan verksamheten får starta.