Han har in i det sista arbetat för högtryck med att få nya verk klara.
‒Sen är det min fru som organiserar utställningen i galleriet där vi genom åren haft många kända utställare. Nu får jag chansen, säger han och ler.
Är du stressad?
‒Tja, inför en utställning känns det alltid pirrigt, inte minst på hemmaplan.
Tidningens före detta kulturredaktör Patrik Uhlmann kommer att samtala med Per Hammarström under lördagens vernissage. Dessutom finns kyrkomusikern Jonas Lind på plats för att spela piano.
‒Vi har skickat en del inbjudningskort men även marknadsfört evenemanget via Facebook.
Det var i december tidningen skrev att Per Hammarström sålt keramikens hus där han nu jobbar och bor som hyresgäst. Galleriet släpper Per Hammarström och hustrun den 28 februari. Sedan avvecklas övrig verksamhet successivt inför flytten till Sveriges största ö.
‒Under våren kommer jag att vara ömsom här, ömsom på Gotland, säger den Stockholmsfödde keramikern.
‒Men butiken och ateljén hålls öppna så fort jag finns här.
Marika Hammarström Gahnström är gotlänning och sedan över tio år har paret ett hus två mil nordost om Visby. Det är dit flyttlasset går.
‒På tomten uppförs en ateljé. Den blir mellan 80 och 90 kvadratmeter stor, ungefär som här, säger Per Hammarström.
Strängnäs i all ära, men keramikern är efterfrågad på andra håll också. I maj ställer Per Hammarström ut i Cambridge. Han har tidigare visat upp sina konstverk i Japan, Tyskland, USA, Egypten, Danmark och Finland.
Strängnäsbo blev han för 33 år sedan och Keramikens hus i Ugglans park tog paret över kring millennieskiftet.
‒Jag och Marika gläds vi åt alla vänner vi mött här. Vi är en del av staden. Men jag känner inget vemod.
Några planer på att trappa ner i sitt yrke har Per Hammarström inte just nu även om han och hustrun utöver huset på Gotland förfogar över en lägenhet i huvudstaden.
‒Jag kan inte sluta med det här. Keramiken är en livsstil. Jag arbetar med ett fantastiskt material.
Snarare vill den blivande öbon gå i läromästaren Berndt Fribergs fotspår.
‒När han var 80 år jobbade Bernt 8–12 varje dag. Det siktar jag också på att kunna göra.