Det började med en krånglande planteringsmaskin och kraftiga regn i maj som försenade arbetet med att få de 100 000 vitkålsplantorna i jorden. Drygt tre månader efter tidningens besök på Kilsfrölunda gård på Selaön rapporterar Anders Norlén om nya bekymmer:
– Det har varit jättemycket insekter. Det är kålmal, kålfjäril, trips och jag vet inte ens allt vad de heter, berättar den nyblivna grönsaksodlaren.
Insektsangreppen innebär att det blir mycket jobb med att putsa vitkålshuvudena efter skörden. Fula blad tas bort för hand inför levereransen till Moek, en ekonomisk förening för odlare i Mellansverige som säljer grönsakerna vidare till butiker, restauranger och storkök.
– I går var vi tre personer som putsade i tolv timmar. Vi la 7 200 kronor i arbetstid på att få fram vitkål som vi kan sälja för 4 500 kronor. Men det är kul! intygar Anders Norlén, som ser det första året som ett läroår.
Hittills har 15 av 200 ton vitkål skördats. Förhoppningen är att kommande skörd, som består av andra sorters vitkål, ska vara enklare att putsa så att det fortsatta arbetet inte är lika tidskrävande.
– Jag vet inte vad resultatet kommer att landa på i slutändan. Alla har sagt att man får vara glad att gå plus minus noll, att man nästan får räkna med att gå back första året. Men jag hoppas så klart att det ska bli positivt, säger Anders Norlén.
Han har även odlat mindre mängder av bland annat potatis, lök, vitlök och sallat som har sålts både hemma på gården och vid utlämningar genom initiativet Reko Mariefred. Det har inte gett några stora intäkter, men för Anders Norlén har det varit ett roligt sätt att möta kunder:
– Responsen har varit helt sanslös. Alla som handlat är glada och nöjda.
Blir det en fortsättning nästa år?
– Ja, det hoppas jag. Jag ska försöka bygga en mer rationell hantering än jag har i dag. Bland annat måste jag ha ett kylrum. Och vi skulle behöva vara fler för att få ett annat flyt i arbetet.
Anders Norlén gläds också åt en rekordstor skörd av höstvete.
– Förra året investerade jag 550 000 kronor i ett stängsel, så i år har jag inga viltskador i odlingarna. Snittskörden blev dubbelt så stor, jämfört med två tidigare år. Jag hade räknat med att investeringen skulle ha betalat sig på tre år men nu räcker det med två år, säger en nöjd bonde.