Vad innebär vagnbrist respektive fordonsfel? Nämn gärna exempel på vad som kan orsaka vagnbrist/fordonsfel, ibland mellan två stationer, och hur dessa problem löses.
– Vagnbrist är när det saknas fordon eller vagnar. Fordonsfel är vanligtvis ett tekniskt fel som gör att man inte kan köra vidare utan att göra någon åtgärd. Ibland räcker det att starta om fordonet men ibland måste verkstad uppsökas.
Vagnbrist och fordonsfel medför ibland att tågen körs med färre vagnar, med platsbrist som följd. Finns någon möjlighet för resenärer att få kompensation för försämrad komfort?
– Nej. Ersättning betalas ut vid förseningar.
Vad skulle hända om tåget skulle behöva bromsa in kraftigt, när människor står i vagnarna? Finns det någon gräns för maximalt antal stående, som på bussarna?
– Det är stor skillnad i hur tvärt ett tåg kan bromsa i jämförelse med exempelvis en buss eller spårvagn. Det ska i normalfallet inte vara någon skaderisk. Det finns ingen absolut gräns för hur många som kan stå på ett tåg.
Punktlighetsstatistiken avser alla avgångar på en viss sträcka. Finns statistik som visar punktligheten för morgon- respektive eftermiddagsavgångarna, som berör pendlare mest?
– Vi följer statistiken för morgon- respektive eftermiddagsavgångar. Vi valde dock att ta bort den redovisningen löpande då vi införde resenärspunktlighet, som tar hänsyn till hur många resenärer det är på ett försenat tåg.
Under årets två första månader är punktligheten på sträckan Eskilstuna–Stockholm 84–90 procent. Hur ser SJ på den siffran?
– Punktligheten har ökat generellt i Sverige men det varierar mellan olika banor beroende på om det enkelspår, banans skick, trafikbelastning och så vidare. När det gäller punktligheten för Eskilstuna–Stockholm har vi haft sämre utveckling av punktligheten jämfört med andra linjer. Vi är till viss del fortfarande inne i en intrimningsperiod med de nya Mälartågen. Förseningarna beror dock inte enbart på de nya fordonen utan det är brister i infrastrukturen, obehörigt spårbeträdande och banans utformning som också påverkar utfallet. Vi kör mycket på enkelspår, vilket medför att det inte går att möta andra tåg var som helst. För att skapa bra förutsättningar att möta det stora behovet av resandet har fler avgångar införts, det innebär i sin tur att järnvägssystemet blir känsligare för störningar.
Räknas akut inställda tåg med i punktlighetsstatistiken?
– SJ har valt att redovisa punktlighet för de tåg som faktiskt rullar och att separat redovisa andel tåg vi kör enligt plan, det vill säga två trafikdygn innan trafikdagen. Främsta anledningen är att vi anser att det första på basbehovstrappan är det faktum att tåget går enligt plan och är trafiksäkert, och sedan om det går punktligt och är helt och rent.
Har SJ, vid mindre förseningar, kontakt med Sörmlandstrafiken som kör de anslutande bussarna från Läggesta för att de ska invänta tåget?
– Nej.
Många är av uppfattningen att de nya Mälartågen är särskilt drabbade av förseningar och andra fel. Hur ser fakta ut, jämfört med andra tågtyper? Och vad beror det på? Är det faktiska fel på tågen, eller har problemen att göra med bristande utbildning?
– Det kan verka konstigt att nya fordon har större antal fel än gamla. Generellt är det mycket att justera på nya tåg, det är en väldigt tekniskt avancerad produkt och mycket avancerade datorsystem. Det här är ett nytt fordon för Sverige, och det finns också system som är helt nya jämfört med andra systerfordon i Europa. Ett exempel är systemen som är relaterade till säkerheten som i sin tur ska ha kontakt med Trafikverkets system för att säkerställa att man exempelvis håller rätt hastighet. Det måste fungera för att tåget ska kunna köra, och ibland har det krävts omstarter av systemet för att kunna köra vidare. Även om det varit ett år av testkörningar så går det inte att simulera den verkliga trafiken med resenärer. Fel dyker upp och de åtgärdas allt eftersom. Men om det rör sig om systemuppdateringar så tar det längre tid, då det kan krävas tester utan passagerare innan uppdateringen görs i alla fordon. Detta görs i vissa fall även under kontroll av Transportstyrelsen. Ett Mälartåg och ett loktåg med några år på nacken skiljer sig mycket åt, så alla förare är nya i början. Men det är inte bristande utbildning eller kompetens som orsakat de problem som uppstått.
Vad bestod/består en intrimningsperiod för de nya Mälartågen i? Vad görs för att lösa Mälartågens problem och hur ser tidsplanen för det ut?
– Se ovan.
Hur ser informationsgången ut, från det att ett fel som påverkar trafiken uppstår till dess att information finns på perronger eller exempelvis i SJ:s app?
– När ett fel som påverkar tågtrafiken uppmärksammas så uppdateras punktligheten på tågen per automatik utan att någon manuell hantering behöver göras. Behöver skyltar och information i appar uppdateras med information om exempelvis kortare tåg, annat tågsätt eller inställelser så måste informationen sättas samman hos järnvägsoperatörerna. De skickar meddelande och beslut till Trafikverket, som sedan uppdaterar skyltarna med ny information. Appen uppdateras i stort sett på samma sätt. Trafikinformationssidan på sj.se uppdateras manuellt av SJ:s trafikledning.
Vad kan ligga bakom att informationen dröjer?
– Information behöver bekräftas och beslut behöver fattas kring hur avvikelsen ska hanteras. Många gånger upplevs information som sen på grund av felsökningar som genomförs, exempelvis att identifiera fel i infrastrukturen. Det kan påverka tiden för beslut, och därmed också tydligheten i informationen.