Inga blir gladare än vi i Strängnäspartiet att höra att skolan är på rätt väg och att den dåliga trenden i de kommunala grundskolorna har vänt. Verkligen jättebra! Detta enligt majoritetens svar i insändaren ”Vi tycks vara på rätt väg med skolan i Strängnäs”.
Men vilken källa refererar majoriteten till? Det står det inte i ert svar och det vore bra att få det redovisat.
Enligt statistik från Kolada* så är 2022 års resultat 53,1 procent, vilket är ännu sämre än föregående år då resultatet var 54,8 procent. Siffrorna gäller antalet elever i årskurs nio i de kommunala grundskolorna i Strängnäs kommun, som går ut med godkända betyg i alla ämnen och därmed kan söka in till gymnasiet.
I majoritetens svar ”Strängnäspartiet brister i analysen” återkommer de till att den dåliga betygstrenden till största delen beror på utbredd socioekonomisk dålig bakgrund, lågutbildade föräldrar eller nyanlända elever från andra länder.
Menar ni i majoriteten då att i princip hälften av alla föräldrar till dessa elever har socioekonomisk dålig bakgrund? Och att alla dessa elever då även är predestinerade att inte klara skolan?
Finns det ens någon statistik på hur många elever som lever i dessa dåliga socioekonomiska förhållanden? Och motsvarar i så fall den siffran skolornas dåliga resultat?
I stället för att lägga fokus på orsaker, som skolan inte kan förändra, vill vi se att majoriteten lägger fokus på åtgärder. Det är det skolan har makt över och kan göra något åt.
Ta till exempel Täby kommun som redovisade vad de gjorde för att få bra resultat i sina skolor på ett seminarium som Strängnäspartiet arrangerade för några veckor sedan – för att lära oss av dem som lyckats.
På en bild redovisades Täbys skolors framgångsfaktorer med åtgärder som skolorna arbetade efter. Det var bland annat:
- Mål baserade på nöjdhet. (Mätbara).
- Kvalitetsuppföljning. (Frågebaserade undersökningar till elever ”Våga visa”).
- Tydlig vilja att behandla alla skolor lika.
- Jämn fördelning mellan kommunala och privata skolor och ett nära samarbete.
- Större rektorsområden och större krav på kompetent ledarskap.
Dessutom berättade Petter Norrthon (L) ordförande i Täbys barn- och grundskolenämnd att nämnden och ledningen hade koll på betygsinflation och genast satte in åtgärder om man såg att någon skola drog iväg åt fel håll. I Täby var man också bestämda, snabbt agerande och inte rädda att avsätta tjänstemän som inte uppnådde målen.
Med på seminariet var även Kenneth Larsson (M) barn- och utbildningsnämndens (BUN:s) ordförande i Strängnäs. Det uppskattade vi mycket. Vi hoppas att han reflekterar och tar till sig det som sades. Nu ser vi fram emot redovisning och förslag i BUN av vilka politiska åtgärder som framåt ska leda till bra resultat för de kommunala grundskolorna.
Vi är också angelägna om att få vara delaktiga i detta utvecklingsarbete på ett konstruktivt sätt. Uppdraget som barn- och utbildningsnämnden ska ge till skolkontoret kräver en bred samsyn över partigränserna.
I Strängnäs kommun har den nedåtgående trenden i grundskolan fått fortsätta i åtta år. Låt oss verkligen hoppas, för alla elevers skull, att det är som majoriteten säger – att trenden nu har vänt.
Vi ser med förväntan fram emot nästa års resultat i Kolada.
Marie Ericsson Drotte
Gruppledare Strängnäspartiet
Lars Larsson
Oppositionsråd Strängnäspartiet
_____________
* Kolada är en tjänst från Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), som är en ideell förening med svenska staten och Sveriges Kommuner och Regioner som medlemmar.