Replik till "Fredsmedlarna lyckades inte med uppdraget" av Åke Lagerbäck, 6 april. 

Åke Lagerbäck (Å L) har rätt på en punkt, att jag tror mera på ordens makt än vapnens makt. Det är därför Putin och andra despoter mördar och fängslar journalister, stänger ner fria tidningar, radio- och tv-stationer.

Enligt Å L misslyckades Folke Bernadotte med sina medlingsförsök i konflikten Israel–Palestina. Detta är tydligen bevis för att diplomati och medling inte är någon framgångsväg för att lösa konflikter. Menar Å L att de krig som titt som tätt blossat upp i området genom årens lopp har varit en mer framgångsrik väg för att nå en fredlig lösning?

Likaså att Dag Hammarskjölds plan störtade (nerskjutet?) under försöken att medla i Kongokonflikten skulle vara bevis på diplomatins misslyckande.

Naturligtvis lyckas inte alla diplomatiska medlingsförsök. Men jag skulle tror att det finns långt fler konflikter där man misslyckats att nå fred och försoning genom att kriga. Eller för att citera den finska författaren och konstnären Henrik Tikkanen som ironiskt konstaterar: ”Krig löser inga problem och därför fortsätter de”.

Jag är inte pacifist. Ibland kan det vara nödvändigt att använda vapen i självförsvar. Men det ska vara som en sista ”lösning” när allt annat misslyckats. Man ska också ha med i bilden att krig ofta är kulmen på motsättningar som pågått under längre tid. Diplomati och medling handlar om att försöka lösa konflikter i sin linda så att krig inte bryter ut.

Avslutningsvis – Å L kommer dragande med ”kommunistspöket” när han spekulerar om mina förebilder. Det är att dra ner debatten på sandlådenivå som slår tillbaka på Å L själv. Därför avstår jag att spekulera om vilka förebilder Å L kan tänkas ha.

I mitt förra inlägg nämner jag Nelson Mandela som en förebild. Efter 28 år i apartheidregimens fängelse i Sydafrika förespråkade Mandela försoning i stället för hämnd. Hämnd som hade resulterat i blodbad på de vita härskarna som förtryckte de svarta. Det är diplomatiskt storsinne värt att beundra.